Aloe vera- och kokoshudkräm

Har under en tid införskaffat lite grejer för att kunna göra egen hudkräm och idag gjorde jag slag i saken och tillverkade min första egna.
Jag har en hel del aloe vera-växter här hemma som verkar vilja ta över världen. De växer så det knakar. Jag planterade om dem för inte så länge sedan och nu behövs det en del nya krukor för dem igen för det har kommit upp flera miniplantor på sidan om den ursprungliga. Jag ska väl inte klaga. Aloe vera ska ju vara väldigt bra för huden och jag är en storkonsument av hudkräm i och med att jag varit psoriatiker i 25 år.

Aloe vera sprider sej gärna. Och snabbt.

Idag har jag gjort en Aloe vera- och kokoskräm. Den doftar ljuvligt av kokos kan jag ju nämna.
Jag tog hälften aloe vera och hälften kokosolja och mixade ihop med stavmixer och hällde ner i glasburkar som jag kokat någon minut.
Att skörda aloe vera är enkelt: Ta ett av de köttigare bladen och klipp av med en sax långt ner på bladet. Skala med en bordskniv av den platta sidan av bladet. Därefter är det bara att gröpa ur kletet direkt ner i en skål. Det är som sagt kletigt, men vad gör det.

Jag gjorde inte så mycket eftersom jag vill prova den först och se hur den blev. Det blev en och en tredjedels liten burk så den med mindre ställdes i kylen för att se hur det blir med konsistensen. Den blev dock väldigt hård när den stod kallt så det kanske är bättre att låta krämen stå i rumstemperatur. Man kan säkert ha i lite E-vitamin för att förlänga hållbarheten en aning. Har smörjt in mej lite så nu doftar jag piña colada. Den påminner om fet lotion i konstistensen och den gick in i huden tämligen snabbt.

Fullmånens olika namn

Fullmånens namn härstammar från de gamla indianstammarna i Amerika. De höll koll på årstiderna genom månens olika namn. Hela månaden fick då namnet efter den fullmåne som inträffade i den aktuella månaden. Namnen kunde variera något beroende på område men överlag så användes samma namn bland de olika stammarna. När nybyggarna kom tog de efter denna sed men ändrade en del av namnen. Eftersom en måncykel är 29 dagar ändras datumen då fullmånarna infaller.

Vargmåne (januari) - Kommer från att mitt i vintern ylade vargarna hungrigt utanför indianbyarna. Kallades också gammalmåne och månen efter yule.

Snömåne (februari) - Under denna månad föll oftast mest snö. Vissa använde även namnet hungermåne eftersom det hårda klimatet ofta försvårade jakt under denna period.
Kråkmåne (mars) - De nordligare stammarna kallade denna månad för kråkmåne eftersom kråkornas kraxande nu hördes som ett tecken på att vintern var på väg att ta slut. Andra namn är maskmåne som syftar till att jorden börjar tina och maskarna gör att fåglarna börjar återvända. Skarmånad var ett annat namn då snöytan blev hård till följd av töande på dagen som sedan frös under natten. Savmåne kallades den också eftersom det var nu det var dags att tappa lönnarna. Nybyggarna kallade den magermåne, vinterns sista fullmåne.
Äggmåne (april) - Även gräsmåne var ett vanligt namn på denna fullmåne då naturen började vakna till liv. Rosa måne efter floxväxter som är bland de tidigaste vårväxterna var ett annat vanligt namn. Stammar som bebodde kusterna benämnde denna fullmåne vid namnet fiskmåne.
Mjölkmåne (maj) - Eftersom blommorna började blomma denna månad var även blomstermåne ett vanligt namn på denna fullmåne. Även majsmåne förekom.
Honungsmåne (juni) - Algonkinstammarna kallade denna månad jordgubbsmåne. I Europa kallades den rosmåne.
Hömåne (juli) - Eftersom juli var den månad då småhjortarna oftast fick sina horn kallas denna fullmåne för bockmåne. Även stormmåne var ett namn som användes då stormar var vanliga under denna månad.

Rödmåne (augusti) - Vissa stammar kallade denna fullmåne vid detta namn eftersom den när den steg verkade rödaktig genom dimman i den kvävande hettan. Fiskarstammarna använde namnet störmåne eftersom denna fisk fångades mest under denna månad. Andra namn är kornmåne och grönmajsmåne. Grönmajsceremonin infaller på sensommaren och firas i samband med att majsen mognat.

Skördemåne (september) - Denna fullmåne infaller oftast i september nära höstdagjämningen, men vissa år infaller den i oktober. Denna måne steg lite tidigare än i vanliga fall runt dessa dagar, vanligtvis stiger månen ca 50 minuter senare varje natt men inte runt denna fullmåne. I ljuset av denna fullmåne kunde man skörda till långt inpå natten. Majsmånad var även ett namn på denna månad som indianerna använde eftersom de denna månad skördade sin majs.

Jaktmåne (oktober) - Denna fullmåne, även kallad blodmåne, inföll efter skörden. Jägarna kunde på de tomma fälten lätt se rävar och även i skogen underlättades all typ av jakt då löven fallit från träden och inte skymde sikten. Det var nu dags att jaga de efter sommaren välgödda hjortarna och börja spara upp inför den stränga vintern som stod för tröskeln.

Frostmåne (november) - Denna måne har även fått namnet bävermånad då det nu var dags att sätta bäverfällor innan träsken frös. Detta för att försäkra sej om att ha varma pälsar till vintern. Man tror också att namnet bävermånad kommit från att bävrarna denna månad är aktiva och förbereder sig inför vintern.

Köldmåne (december) - Nu har vintern allting i sitt iskalla grepp och nätterna är långa och mörka. Andra namn på denna fullmåne är långnattsmåne och månen före yule.

Andra benämningar värda att nämna:

Blåmåne (trettonde månen) - Detta är namnet på den andra fullmånen som infaller i en kalendermånad. Vartannat eller vart tredje år infaller en blåmåne (sju gånger under den 19-åriga metonscykeln). Termen blåmåne används inte särskilt ofta på svenska, den är vanligare på engelska bland annat i uttrycket "once in a blue moon" vilket betyder 'mycket sällan'.

Ovanstående benämning, som användes i 1946 i marsnumret av Sky & Telescope Magazine, har visat sig vara felaktig. Blåmåne är egentligen den tredje fullmånen i en årstid med fyra fullmånar. En årstid har i regel bara tre fullmånar, men när det infaller en fjärde kallas den tredje för blåmåne. Dagens användning av engelska ordet "blue moon" tros alltså komma från ett nästan 70 år gammalt misstag i ovan nämnda tidning.

 

Svartmåne - Svartmåne har inget med astronomi att göra utan är en term som uppkommit inom häxkonsten. Denna term syftar inte till själva fullmånen. Det finns två fenomen som kallas vid detta namn varav det ena är när det förekommer två mörkermånar i samma kalendermånad och det andra när det inte inträffar någon fullmåne i en kalendermånad. Dessa två benämningar är motsägelser då den sistnämnda bara kan inträffa i februari och den förstnämnda i alla månader utom februari. Inom wicca brukar svartmåne anses som en astrologiskt kraftfull period då uträttat magiskt arbete gynnas.

Det har förekommit minst fyra definitioner på vad svartmåne är för något:

1. Den andra nymånen i en kalendermånad (detta kan inte inträffa i februari).
2. Den tredje fullmånen i en årstid med fyra fullmånar. Denna benämning blir då likvärdig med vad Farmers' Almanac kallar blåmåne.
3. När det inte förekommer någon fullmåne i en kalendermånad (som tidigare nämnt kan detta endast inträffa i februari).
4. När det inte infaller någon nymåne i en kalendermånad (vilket endast kan inträffa i februari).

Källor: Farmers' Almanac och Wikipedia.
Bild från: Farmers' Almanac