tisdag 3 december 2013

Legenden om Gudinnans nedstigning till Dödsriket

Vår Gudinna hade aldrig älskat; men hon skulle lösa alla mysterier, även mysteriet med Döden. Därför reste hon till Dödsriket.
Vid portarna stoppade väktarna henne med uppmaningen: "Ta av dej dina kläder och lägg dina juveler åt sidan. Inget får du ta med dej in i vårt rike."
Hon lade ifrån sej sina kläder och sina juveler och bands likt alla som stiger in i Dödens rike.
Hennes skönhet var så slående att Döden själv föll på knä framför henne och kysste hennes fötter. Han sa: "Välsignade vare dina fötter som har fört dej hit. Stanna hos mej, låt mej lägga mina kalla händer på ditt hjärta."
Hon svarade: "Jag älskar dej inte. Varför gör du så att allt jag håller av och gläder mej åt tynar bort och dör?"
"Min sköna", svarade Döden, "det är åldern och ödet. Mot dem står jag hjälplös. Åldern gör att allt tynar bort, men när människan dör vid tidens slut ger jag henne vila och frid och sedan styrka så att hon ska kunna återvända. Men du! Du är underbar! Återvänd inte, stanna hos mej!"
Men hon svarade: "Jag älskar dej inte."
Då svarade Döden: "Då rör inte mina händer ditt hjärta, då får du Dödens piska."
"Det blir bäst så. Det är ödet", sade hon. Hon knäböjde och Döden piskade henne ömt, varpå hon ropade: "Jag känner kärlekens våndor!"
Och Döden sade: "Var välsignad!" Så gav han henne den femfaldiga kyssen och sade: "Endast på detta sätt må du uppnå glädje och kunskap." Och så lärde han henne alla mysterier. De älskade och var en. Och så lärde han henne allt det magiska.
Ty det finns tre stora händelser i en människas liv: kärleken, döden och återfödseln i en ny kropp, och magin styr dem alla. För att fullborda kärleken måste du återvända till samma plats och vid samma tidpunkt som din älskade, och där minnas och sedan älska igen. Men för att återfödas måste du dö och bli redo för en ny kropp, och för att dö måste du födas, utan kärleken kan du inte födas; och detta är allt det magiska.


*****************************************

Originaltexten till den här svenska översättningen återfinns i  The Witches' Way av Janet och Stewart Farrar (1984; 29-30). Notera att det här är min tolkning av legenden och att jag har valt att inte använda lika mycket gammal stil som i originalet.

Inga kommentarer: