Man kan inte vara på topp varje dag.
torsdag 29 mars 2012
"I've been biding my time"
Känner mej lite nere. Reseplanerna över påsk som jag sett fram emot blev ändrade, och det kändes inte alls kul. Hittade hela Charmed-boxen förra veckan till pangpris och den kom idag (passande nog). Har således tillåtit mej själv att se en massa avsnitt samt scrapbooka hela dagen. Det fanns apelsinchokladglass i frysen, med betoning på fanns. När jag ser på mina scrappade explosion-boxes känns det lite bättre. Funderar på att plocka fram min BoS och fixa lite med den. Den växer sakta, sakta. No rush.
onsdag 28 mars 2012
Nya Skuggornas Bok
Nya Skuggornas Bok av Cassandra Eason (2010).
Jag har läst flera av Easons böcker och jag har varje gång känt att jag inte gillar dem men inte kan sätta fingret på varför. När jag läste denna slog det mej att det kan ha att göra med hennes besvärjelser. De känns så löjlig på något sätt. Kanske är det översättningarna, jag vet inte. Jag gillade inte den här boken. (Jag tyckte seriöst att den sög.) Tänkte att det kan ju vara värt att läsa besvärjelserna ändå för att få lite idéer, men det var mest bara en pina tyckte jag.
Det finns "plats" i den för att skriva egna besvärjelser/anteckningar. Men det är knappt, kanske om man har extremt liten handstil kan man få plats med något vettigt (vilket då säkerligen kommer vara det vettigaste i hela boken).
Dessutom har jag aldrig fått bilden av Eason som wiccan... Aldrig läst eller sett det nämnas någonstans att hon är det så jag vet inte vad en BoS har för funktion. Inte innehåller den det jag personligen tycker att en BoS ska innehålla heller. Men det är min åsikt.
Det finns säkert nån som kan ha användning för den här boken, men mej gav den inte så mycket.
Är extremt negativ nu känner jag så jag kan säga att det enda jag faktiskt tyckte var lite användbart var när hon beskriver magiska egenskaper för vissa blommor, dagar, växter, stenar och så vidare.
Det är böcker som den här som gör att hedningar/häxor får ett rykte som oseriösa.
Jag har läst flera av Easons böcker och jag har varje gång känt att jag inte gillar dem men inte kan sätta fingret på varför. När jag läste denna slog det mej att det kan ha att göra med hennes besvärjelser. De känns så löjlig på något sätt. Kanske är det översättningarna, jag vet inte. Jag gillade inte den här boken. (Jag tyckte seriöst att den sög.) Tänkte att det kan ju vara värt att läsa besvärjelserna ändå för att få lite idéer, men det var mest bara en pina tyckte jag.
Det finns "plats" i den för att skriva egna besvärjelser/anteckningar. Men det är knappt, kanske om man har extremt liten handstil kan man få plats med något vettigt (vilket då säkerligen kommer vara det vettigaste i hela boken).
Dessutom har jag aldrig fått bilden av Eason som wiccan... Aldrig läst eller sett det nämnas någonstans att hon är det så jag vet inte vad en BoS har för funktion. Inte innehåller den det jag personligen tycker att en BoS ska innehålla heller. Men det är min åsikt.
Det finns säkert nån som kan ha användning för den här boken, men mej gav den inte så mycket.
Är extremt negativ nu känner jag så jag kan säga att det enda jag faktiskt tyckte var lite användbart var när hon beskriver magiska egenskaper för vissa blommor, dagar, växter, stenar och så vidare.
Det är böcker som den här som gör att hedningar/häxor får ett rykte som oseriösa.
tisdag 27 mars 2012
so many books, so little time
Besökte biblioteket igår för att förnya lånet på lite kursböcker. Hade hittat några andra intressanta böcker jag ville läsa så jag var nere i "katakomberna" och letade. Tror jag skrämde killen som jobbade och höll på att ställa tillbaka böcker. Jag fick be honom om hjälp för att jag inte hittade och när han plockade fram boken om shamanism och witchcraft såg han ytterst obekväm ut. Han flydde fältet och lämnade sin bokvagn.
Hittade en massa böcker jag vill läsa men jag fick tvinga mej att lägga band på mej. Har så mycket att göra med skolarbetet så det är inte så smart att släpa hem ett berg med andra böcker. Måste ju prioritera så pluggandet bli färdigt någon gång.
Är extremt trött och seg efter att klockan ställts om. Mina fina rutiner tyckte uppenbarligen inte om den omställningen. Jag hoppas att det inte kommer ta för lång tid att vänja sej. Får tvinga mej själv att inte dra täcket över huvudet och somna om när klockan ringer. Jag är ju student så en sovmorgon innebär väl inte direkt att jag missar något viktigt, men jag vill komma upp i tid så jag kan få saker och ting gjorda.
Idag borde jag, utöver pluggandet, även städa...
Hittade en massa böcker jag vill läsa men jag fick tvinga mej att lägga band på mej. Har så mycket att göra med skolarbetet så det är inte så smart att släpa hem ett berg med andra böcker. Måste ju prioritera så pluggandet bli färdigt någon gång.
Är extremt trött och seg efter att klockan ställts om. Mina fina rutiner tyckte uppenbarligen inte om den omställningen. Jag hoppas att det inte kommer ta för lång tid att vänja sej. Får tvinga mej själv att inte dra täcket över huvudet och somna om när klockan ringer. Jag är ju student så en sovmorgon innebär väl inte direkt att jag missar något viktigt, men jag vill komma upp i tid så jag kan få saker och ting gjorda.
Idag borde jag, utöver pluggandet, även städa...
lördag 24 mars 2012
The Four pillars - The witches pyramid - The cornerstones of Magick
"Häxpyramiden" eller "De fyra grundpelarna/grundstenarna" är något man med jämna mellanrum stöter på. Det är fyra saker som är grunden inom magi/häxkraft. Det är på dessa fyra pelare som det hela vilar och det är bra riktlinjer att ha i bakhuvudet.
Att veta
Kunskap. Lärdom. Studier. Det ligger i ditt intresse att läsa på och leta kunskap om det du håller på med. Att läsa böcker och tillgodogöra dej kunskapen du får in. Det är meningen att du ska ha koll på vad det är du gör, och sedan är det upp till dej att se till att du kan använda kunskapen på rätt sätt. Kunskap är makt/kraft och vill man uppnå det så måste man förvära kunskap.
Att vilja
Man ska vilja och det med besked. Alltså inget be-om-ursäkt-för-att-jag-vill. Det finns så mycket som blir möjligt om man bara har vilja nog. "Allt går bara viljan finns" heter det ju av en anledning. Walt Disney sa: "If you can dream it, you can do it."
En magiker/häxa ska behärska konsten att styra sin vilja på ett sådant sätt att den manifesteras på önskat manér.
Denna mening tycker jag sammanfattar den här punkten väldigt bra: "Kanin satt inte och väntade på att saker skulle komma, han gick själv och hämtade dem." (Nalle Puh)
Att våga
Här gäller det att våga sådant du tidigare aldrig gjort. Rädsla har människan fått för att överleva, det är meningen att man ska vara rädd för vissa saker. Klättra högst upp i ett högt träd till exempel, men utsikten där uppifrån är den bästa. Har man upplevt den är man en upplevelse rikare. Har du någonsin övervunnit en rädsla du haft? Kändes det inte fantastiskt, som att du verkligen åstadkommit något och växte en massa? Det är precis det övervinnandet av rädsla är, att växa. Våga testa och misslyckas, det är på så sätt man lär sej och växer, hellre det än att inte våga alls. Det ligger något i det Edison sa när han äntligen fick ljus i glödlampan efter en massa försök: "Jag har inte misslyckats. Jag har bara funnit 10 000 sätt som inte fungerar."
För att lyckas inom magi måste man våga och ha mod att låta sin vilja manifesteras till det man vill uppnå. Och man måste våga stå för det man tror på, inför sej själv och inför andra.
Att tiga
En framgångsrik magiker/häxa går inte runt och skryter om sina framgångar och det hon har åstadkommit eller det hon sysslar med. I vissa fall skulle det släppa iväg viktig energi som istället borde riktas mot pågående arbete. Vissa saker mår bäst i tystnaden. Vissa traditioner kräver total tystnadsplikt andra inte. Man får i dessa fall visa hänsyn och respekt. I din egenskapade tradition avgör du själv vad du eventuellt vill dela med andra och inte. (En del anser att det inte skadar att prata om vad man sysslar med, att det istället sänder ut energier som hjälper pågående arbete.)
Försök sitta i tystnad för dej själv för att lära dej bemästra detta. Det är inte så lätt som det låter.
Detta är den svåraste av de fyra att bemästra. Det handlar inte bara om att hålla tyst om vad man gör utan även om att kunna stänga ute alla yttre störningar för att kunna uppnå fokus och koncentration.
Lär känna dej själv, det är på så vis man hittar sin kraft och styrka. Detta är inget man gör i en handvändning, det tar tid och övning. Vi människor har en tendens att stressa på allting. Allt ska gå så fort i dagens samhälle. Det kan vara bra att lära sej att allting måste inte gå i samma hastighet som X2000. Bättre lära sej någonting ordentligt än halvdant. Även detta kräver sitt tålamod.
Att veta
Kunskap. Lärdom. Studier. Det ligger i ditt intresse att läsa på och leta kunskap om det du håller på med. Att läsa böcker och tillgodogöra dej kunskapen du får in. Det är meningen att du ska ha koll på vad det är du gör, och sedan är det upp till dej att se till att du kan använda kunskapen på rätt sätt. Kunskap är makt/kraft och vill man uppnå det så måste man förvära kunskap.
Att vilja
Man ska vilja och det med besked. Alltså inget be-om-ursäkt-för-att-jag-vill. Det finns så mycket som blir möjligt om man bara har vilja nog. "Allt går bara viljan finns" heter det ju av en anledning. Walt Disney sa: "If you can dream it, you can do it."
En magiker/häxa ska behärska konsten att styra sin vilja på ett sådant sätt att den manifesteras på önskat manér.
Denna mening tycker jag sammanfattar den här punkten väldigt bra: "Kanin satt inte och väntade på att saker skulle komma, han gick själv och hämtade dem." (Nalle Puh)
Att våga
Här gäller det att våga sådant du tidigare aldrig gjort. Rädsla har människan fått för att överleva, det är meningen att man ska vara rädd för vissa saker. Klättra högst upp i ett högt träd till exempel, men utsikten där uppifrån är den bästa. Har man upplevt den är man en upplevelse rikare. Har du någonsin övervunnit en rädsla du haft? Kändes det inte fantastiskt, som att du verkligen åstadkommit något och växte en massa? Det är precis det övervinnandet av rädsla är, att växa. Våga testa och misslyckas, det är på så sätt man lär sej och växer, hellre det än att inte våga alls. Det ligger något i det Edison sa när han äntligen fick ljus i glödlampan efter en massa försök: "Jag har inte misslyckats. Jag har bara funnit 10 000 sätt som inte fungerar."
För att lyckas inom magi måste man våga och ha mod att låta sin vilja manifesteras till det man vill uppnå. Och man måste våga stå för det man tror på, inför sej själv och inför andra.
Att tiga
En framgångsrik magiker/häxa går inte runt och skryter om sina framgångar och det hon har åstadkommit eller det hon sysslar med. I vissa fall skulle det släppa iväg viktig energi som istället borde riktas mot pågående arbete. Vissa saker mår bäst i tystnaden. Vissa traditioner kräver total tystnadsplikt andra inte. Man får i dessa fall visa hänsyn och respekt. I din egenskapade tradition avgör du själv vad du eventuellt vill dela med andra och inte. (En del anser att det inte skadar att prata om vad man sysslar med, att det istället sänder ut energier som hjälper pågående arbete.)
Försök sitta i tystnad för dej själv för att lära dej bemästra detta. Det är inte så lätt som det låter.
Detta är den svåraste av de fyra att bemästra. Det handlar inte bara om att hålla tyst om vad man gör utan även om att kunna stänga ute alla yttre störningar för att kunna uppnå fokus och koncentration.
Lär känna dej själv, det är på så vis man hittar sin kraft och styrka. Detta är inget man gör i en handvändning, det tar tid och övning. Vi människor har en tendens att stressa på allting. Allt ska gå så fort i dagens samhälle. Det kan vara bra att lära sej att allting måste inte gå i samma hastighet som X2000. Bättre lära sej någonting ordentligt än halvdant. Även detta kräver sitt tålamod.
fredag 23 mars 2012
Week 12 - F
(För svenska, scrolla ner.)
Every now and then you hear people claiming they come from some Family Tradition, and there are a lot of "special ones" in the family who had gift of different kinds. Others are lucky enough to inherit something exciting from som grandmother or someone else in the family.
So is it hopeless if you don't have a tea leave reading aunt or aren't the daughter of a big seer? No, of course not. First of all, I am convinced that someone has to be the first in the family, right? A family tradition takes generations to evolve and it doesn't matter how long such a tradition is, someone has to have been the first, the on who started it. And second, it's quite likely that if you feel so strong for magic/divination/paganism or what it might be in this life, you probably were involved in it in a past life. And I'm sure it's an even stronger sign of this if you feel like you've come home when you start exploring this path.
When my boyfriend was about fem or six he said this to this mother:
"Every time the sun sets a human dies and every time the sun rises a human is born. And everybody has lived before, but mum you don't remember it because it was such a long time since you died."
His mother is sure he has some psychic ability.
Me myslef have no idea if there is something exciting in my family or not. I have never asked or heard anything. My maternal grandmother would have made a great medicine woman I'm sure. All animals seem to love her too. But if I look at my parents so, no, I do not think any of them have some psychic ability.
I don't think one should be ashamed or feel one don't have the capacity in any way if there isn't a merest trace of paganism in one's family. Instead this should be seen as a perfect opportunity and maybe even a mission. You have the chance to lay the fondation of your own family tradition!
Man hör ju då och då folk som säger sej komma från någon familjetradition, och det finns en massa "speciella" i släkten som haft gåvor av det ena eller andra slaget. Andra har turen att ärva något spännande från någon mormor, farmor eller någon annan spännande tant i släkten.
Är det då kört om man inte har någon tebladsläsande faster eller är dotter till Saida? Nej, självklart inte. För det första så är jag övertygad om att någon måste ju vara den första i släkten, eller hur? En familjetradition tar ju generationer på sej att utvecklas, och hur lång en sådan familjetradition än är så måste någon ha varit den första, den som startade det hela. För det andra så är det ganska troligt att om du har en sådan stark dragning till magi/spådom/paganism eller vad det nu kan vara i detta livet, då är det med sannolikhet så att du har pysslat med det i ett tidigare. Och jag tror att det är ett ännu starkare tecken på att det är så om det känns som om du hittat hem när du börjar utforska den vägen.
Min sambo sa så här till sin mamma när han var liten (kanske fem, sex år):
"Varje gång solen går ner så dör en människa och varje gång solen går upp så föds en människa. Och alla har levt förut, men mamma du kommer inte ihåg det för det var så länge sedan du dog."
Hans mamma är säker på att han har någon psykisk förmåga.
Själv har jag ingen aning om ifall det finns något spännande i min släkt eller inte. Jag har aldrig frågat, eller hört något. Min mormor hade dock passat som medicinkvinna tycker jag. Alla djur verkar älska henne också. Men som sagt ser jag på mina föräldrar så, nej, de är nog inte så mediala någon av dem.
Jag tycker inte man ska skämmas eller känna sej sämre på något vis om det inte finns minsta spår av något paganskt i ens släkt/familj. Se det istället som ett ypperligt tillfälle och kanske rentav ett mission. Du har ju chansen att bli den första att lägga grunden till en alldeles egen familjetradition!
Every now and then you hear people claiming they come from some Family Tradition, and there are a lot of "special ones" in the family who had gift of different kinds. Others are lucky enough to inherit something exciting from som grandmother or someone else in the family.
So is it hopeless if you don't have a tea leave reading aunt or aren't the daughter of a big seer? No, of course not. First of all, I am convinced that someone has to be the first in the family, right? A family tradition takes generations to evolve and it doesn't matter how long such a tradition is, someone has to have been the first, the on who started it. And second, it's quite likely that if you feel so strong for magic/divination/paganism or what it might be in this life, you probably were involved in it in a past life. And I'm sure it's an even stronger sign of this if you feel like you've come home when you start exploring this path.
When my boyfriend was about fem or six he said this to this mother:
"Every time the sun sets a human dies and every time the sun rises a human is born. And everybody has lived before, but mum you don't remember it because it was such a long time since you died."
His mother is sure he has some psychic ability.
Me myslef have no idea if there is something exciting in my family or not. I have never asked or heard anything. My maternal grandmother would have made a great medicine woman I'm sure. All animals seem to love her too. But if I look at my parents so, no, I do not think any of them have some psychic ability.
I don't think one should be ashamed or feel one don't have the capacity in any way if there isn't a merest trace of paganism in one's family. Instead this should be seen as a perfect opportunity and maybe even a mission. You have the chance to lay the fondation of your own family tradition!
**************************************************************************
Man hör ju då och då folk som säger sej komma från någon familjetradition, och det finns en massa "speciella" i släkten som haft gåvor av det ena eller andra slaget. Andra har turen att ärva något spännande från någon mormor, farmor eller någon annan spännande tant i släkten.
Är det då kört om man inte har någon tebladsläsande faster eller är dotter till Saida? Nej, självklart inte. För det första så är jag övertygad om att någon måste ju vara den första i släkten, eller hur? En familjetradition tar ju generationer på sej att utvecklas, och hur lång en sådan familjetradition än är så måste någon ha varit den första, den som startade det hela. För det andra så är det ganska troligt att om du har en sådan stark dragning till magi/spådom/paganism eller vad det nu kan vara i detta livet, då är det med sannolikhet så att du har pysslat med det i ett tidigare. Och jag tror att det är ett ännu starkare tecken på att det är så om det känns som om du hittat hem när du börjar utforska den vägen.
Min sambo sa så här till sin mamma när han var liten (kanske fem, sex år):
"Varje gång solen går ner så dör en människa och varje gång solen går upp så föds en människa. Och alla har levt förut, men mamma du kommer inte ihåg det för det var så länge sedan du dog."
Hans mamma är säker på att han har någon psykisk förmåga.
Själv har jag ingen aning om ifall det finns något spännande i min släkt eller inte. Jag har aldrig frågat, eller hört något. Min mormor hade dock passat som medicinkvinna tycker jag. Alla djur verkar älska henne också. Men som sagt ser jag på mina föräldrar så, nej, de är nog inte så mediala någon av dem.
Jag tycker inte man ska skämmas eller känna sej sämre på något vis om det inte finns minsta spår av något paganskt i ens släkt/familj. Se det istället som ett ypperligt tillfälle och kanske rentav ett mission. Du har ju chansen att bli den första att lägga grunden till en alldeles egen familjetradition!
onsdag 21 mars 2012
Living Wicca
Living Wicca - A further guide for the solitary practitioner av Scott Cunningham (1993).
Jag gillar Cunningham och när jag läser den här (icke översatta) boken så får jag en bild av honom som en väldigt sympatisk och.. ja, mysig människa.
Living Wicca är skriven med utgångspunkten att man redan är ganska bevandrad inom wicca. Alltså ingen bok för den som vill lära sej mer om wicca utan mer för den som vill utveckla sin wicca. Cunningham ger konkreta tips på hur man kan utveckla sitt självständiga utövande och bygga vidare på den för att skapa sin egen tradition. Grundtanken i detta tilltalar i alla fall mej väldigt mycket och i vissa kapitel ville jag nästan klappa händerna då Cunningham sätter ord på saker jag nuddat vid i tanken.
Som sagt, boken innehåller mycket bra förslag på riktlinjer om man vill börja lägga grunden till den egna traditionen. Ett tips är att ha en penna till hands när man läser så man kan klottra i marginalen samt stryka under.
Jag gillar Cunningham och när jag läser den här (icke översatta) boken så får jag en bild av honom som en väldigt sympatisk och.. ja, mysig människa.
Living Wicca är skriven med utgångspunkten att man redan är ganska bevandrad inom wicca. Alltså ingen bok för den som vill lära sej mer om wicca utan mer för den som vill utveckla sin wicca. Cunningham ger konkreta tips på hur man kan utveckla sitt självständiga utövande och bygga vidare på den för att skapa sin egen tradition. Grundtanken i detta tilltalar i alla fall mej väldigt mycket och i vissa kapitel ville jag nästan klappa händerna då Cunningham sätter ord på saker jag nuddat vid i tanken.
Som sagt, boken innehåller mycket bra förslag på riktlinjer om man vill börja lägga grunden till den egna traditionen. Ett tips är att ha en penna till hands när man läser så man kan klottra i marginalen samt stryka under.
tisdag 20 mars 2012
solig ostara
Tänk att det är Ostara dag! Den första riktiga vårdagen. Det känns härligt. Jag känner mej dock lite off, har gjort det den senaste tiden. Har ingen riktig ork att göra saker, till exempel gå ut och springa eller promenera. Jag känner mej lite trött. Det var väldigt fint väder i förmiddags och en bit in på eftermiddagen, men jag kände ingen större lust att gå ut. Tog mej dock i kragen och traskade iväg till brevlådan med några brev. Passade på att ta med lite skräp till miljöstationen på vägen. När jag väl var ute i solen så kändes det rätt skönt så jag bestämde mej för att ta en promenad ändå. Blev en vända runt kyrkogården, tycker om att gå runt där, det är så lugnt och fridfull. (Dock bara dagtid, skulle aldrig våga sätta min fot där nattetid.) Såg lite blommor som brutit fram ur jorden, det kändes lovande.
Får se om det blir nåt litet ostarafirande i efterhand med något hembakat =) Vill inte tvinga fram något nu när jag är lite ur balans. Vill inte att det ska vara halvhjärtat.
Får se om det blir nåt litet ostarafirande i efterhand med något hembakat =) Vill inte tvinga fram något nu när jag är lite ur balans. Vill inte att det ska vara halvhjärtat.
tankar
(For English, see end of post)
Jag har hemtenta och skriver om hur Ryssland blev ortodoxt. Ortodoxin ses ju, av sej själv, som den sanna läran. Tentan är färdigskriven men jag fastnade i funderingar på den kristna guden. Han kräver ju att vara den enda, men det finns ju en massa helgon som de troende ska vörda, för att inte tala om Jesus... Hur går det ihop? Jag växte som jag tidigare sagt inte upp i en religiös familj men under en liten period bad jag faktiskt aftonbön. Jag var då ganska liten och tänkte att även om jag inte trodde på Gud var det nog bäst att göra det ändå, för säkerhets skull. Då är frågan, tycker Gud att det är rätt att man ber till honom, eller för all del tror på honom, för att man inte vågar något annat? Det tycker i alla fall inte jag låter så storsint. Och satt han och myste och smålog för sej själv när folk slaktades för att de inte ville ge upp sin gamla tro? Det låter inte som en god gud enligt min mening. Säger inte bibeln att människan fick en fri vilja? Hur kan förklarar man då att man tvingade folk att bli kristna?***********************************************************************
I'm doing a home exam and I'm writing about how Russia became orthodox. The Orthodoxy is according to itself the true doctrine. The exam is done but in my head thoughts about the Christian God got stuck. He demands to be seen as the only god, but there are a lot of saints that the believers are supposed to whom show reverence, not to mention Jesus... That doesn't make sense, does it? I grew up in a non religious family but for some time I actually said a prayer before falling asleep. I was very little then and even if I did not believe in God I thought it was safest to pray anyway, just in case. The question I ask now is what does God think about that, the fact that some pray, or not to mention believe in him, because they don't dare not to? If you ask me that does not sound so great-hearted. And did he sit and smile for himself when people got killed because they did not want to give up their old faith? That does not saund like a good god. Doesn't the bible say that the humans got the gift of free will? How then explain the constraining of people into Christianity?
måndag 19 mars 2012
Ostara
Ostara infaller runt 21 mars, vårdagjämningen. Det är den första riktiga vårdagen. Dag och natt är vid Ostara lika långa och Gudinnan stiger upp ur sin vinterslummer. Hon kommer nu breda ut sin grönska över jorden och Guden kommer växa upp och mogna. De fyller nu jorden och djuren med lust och det är nu tid för nya begynnelser. Påbörja vid denn tid planer för att skörda längre fram.
De flesta moderna påskfirartraditionerna kommer från det äldre paganska firandet av Ostara. Den mest välkända är kanske att dekorera ägg. I antikens Rom, Grekland, Egypten och Persien var färgglada ägg en symbol för fertilitet, odödlighet och återuppståndelse, och åts vid denna tid.
Det här är en tid för jämnställdhet mellan det feminina och maskulina i naturen.
Som nämnts innan är det nu dags att "så" frön som representerar dina drömmar och mål, så att de kan börja gro för att skördas längre fram.
Jag funderar på hur jag vill fira denna ljusets återintåg. Har en vision om en lila tårta. Och det är ungefär så långt jag kommit i att sätta min prägel på högtiden. Ja, man ska inte tvinga fram något, allt måste få ta sin tid. Man byggde ju inte Rom på en eftermiddag, eller vad säger man. Om ni inte redan förstått det så har jag inte brytt mej om att fira alls förut. Därför känns det nu extra viktigt. Inte så att jag tänker anordna parad i kvateret, men nån typ av firande vill jag definitivt få in. Och redan i morgon är första riktiga vårdagen här!
De flesta moderna påskfirartraditionerna kommer från det äldre paganska firandet av Ostara. Den mest välkända är kanske att dekorera ägg. I antikens Rom, Grekland, Egypten och Persien var färgglada ägg en symbol för fertilitet, odödlighet och återuppståndelse, och åts vid denna tid.
Det här är en tid för jämnställdhet mellan det feminina och maskulina i naturen.
Som nämnts innan är det nu dags att "så" frön som representerar dina drömmar och mål, så att de kan börja gro för att skördas längre fram.
Jag funderar på hur jag vill fira denna ljusets återintåg. Har en vision om en lila tårta. Och det är ungefär så långt jag kommit i att sätta min prägel på högtiden. Ja, man ska inte tvinga fram något, allt måste få ta sin tid. Man byggde ju inte Rom på en eftermiddag, eller vad säger man. Om ni inte redan förstått det så har jag inte brytt mej om att fira alls förut. Därför känns det nu extra viktigt. Inte så att jag tänker anordna parad i kvateret, men nån typ av firande vill jag definitivt få in. Och redan i morgon är första riktiga vårdagen här!
söndag 18 mars 2012
40/44 Your altar, if you have one
Tyvärr har jag inget. Det är dessvärre lite för trångt som vi bor just nu så det finns inte riktigt någon plats för det. Längre fram hoppas jag kunna ha ett, men just nu får det plockas fram när det behövs. Har ju dessutom en väldigt nyfiken katt som gärna klättrar och vill vara med överallt. (Hoppas på att hon ska växa ifrån det.) ;)
Som sagt, det hade varit mysigt att kunna ha en helig liten plats. Jag hade faktiskt ett hemma i flickrummet under en tid i början av min vandring. Det bestod av en pall, som jag faktiskt gjort i slöjden i sexan. Den står nu uppe på vinden. Sydde även en liten "altarduk" i slöjden i sjuan eller åttan (som jag numera använder när jag lägger tarot). Jag blir lite nostalgisk när jag tänker på det =)
Som sagt, det hade varit mysigt att kunna ha en helig liten plats. Jag hade faktiskt ett hemma i flickrummet under en tid i början av min vandring. Det bestod av en pall, som jag faktiskt gjort i slöjden i sexan. Den står nu uppe på vinden. Sydde även en liten "altarduk" i slöjden i sjuan eller åttan (som jag numera använder när jag lägger tarot). Jag blir lite nostalgisk när jag tänker på det =)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)