Samhain

Samhain (uttalas sao-in) räknas ofta som det wiccanska nyåret och är en av de fyra stora högtiderna. Samhain infaller den 31 oktober och det var då man tog in boskapen eftersom det var början på vinterhalvåret. Även kelterna såg detta som sitt nyår då de ansåg att året börjar med den mörka årstiden (samhain är från början en keltisk högtid). Halloween infaller idag på samhain och många vet inte att det är från samhain halloween uppkommit. För kelterna var samhain en mystisk tid som varken hörde till det nutiden eller det förflutna, inte heller till denna eller den andra världen.
Den sista skörden skulle skördas innan 31 oktober och det som inte hanns med övergavs. Pooka (Púka), en nattlig varelse som älskade att terrorisera människor, kom denna natt och kontaminerade allt som inte skördats. Pookas favoritförklädnad var i form av en ful, svart häst.
Samhain var å ena sidan en offer-, divinations- och samhörighetsfest och å andra sidan en fest för hämningslöst ätande, drickande och trotsigt bejakande av fertiliteteten mitt i mörkret. Försoningsoffer var vanligt vid samhain. För väldigt länge sedan förekom även människooffer, man sparade en kriminell för att blidka gudarna, eller en åldrande kung.

Spådom var en central del av denna högtid, dels för att klimatet var en fördelaktig faktor, dels för att man var nyfiken på vad det nya skulle komma med, och dels för att oron om den kommande vintern krävde det. Det fanns åtskilliga sätt för den unga flickan att förutspå sin framtida man vid denna tid. Ett var att vid denna tid duka sitt bord med en lockande måltid. Hennes framtida makes astrala kropp skulle då komma och efter att ha ätit av måltiden vara bunden till henne.

Som alla andra djupt rotade hedniska högtider övertogs samhain av kristendomen. Den förvandlades till Allhelgona. De hedniska dragen levde sej dock kvar så starka att  i England avskaffades Allhelgona under reformationen. Helgen togs inte in igen av engelska kyrkan förrän 1928 med förhoppningen att de hedniska associationerna då skulle vara glömda och begravda (så blev kanske inte fallet).

Många ser samhain som den viktigaste av de fyra stora högtiderna och den är tillägnad de dödas själar. Jag själv anser inte att man ska kalla på bortgångna älskades själar såvida det inte var väldigt nyligen de lämnade jordelivet. Har de hunnit återfödas är det opassande att kalla på dem tycker jag. Vill de komma så kommer de. Divination och liknande är extra starkt under samhain eftersom slöjan mellan världarna är som tunnast vid denna tid.
Enligt wiccansk tro stiger Guden ner i dödsriket och han tas där emot av Dödsgudinnan. Naturen lägger sej till vila i väntan på att våren ska återvända. Det är en mörk högtid.

Jack-o'-lantern, typisk för Halloween.