Den onda badankan

Den onda badankan  av Katarina Johansson, 2012.

Jag fastnade i den här boken, precis som i Badskumt.  Johansson tar i den här boken upp vad det finns för farligheter i vår omgivning. Hon går bland annat igenom de olika plastsorterna och deras egenskaper.
Jag blev otroligt inspirerad medan jag läste. Jag började plastbanta köket för ganska länge sedan, men efter att jag läst kapitlet om plast åkte en hel del ytterligare grejer ut.
Det är inte bara i köket som det finns skadliga ämnen. Även vardagsrummet, städskåpet och lekplatsen döljer en hel del tveksamheter.
Den här boken kanske mest är tänkt för småbarnsföräldrar då den fokuserar på att minimera skadliga ämnen i små barns närmiljö. Dock tycker jag att den riktar sig till alla ändå, i och med att många konsumenter kanske inte tänker på vad de köper och vad de faktiskt omger sig med för hälsoskadliga ämnen. Helt klart en ögonöppnare för den som vill leva mer hälsosamt och hållbart.
För den som planerar att bli förälder någon gång i framtiden tycker jag nästan att den här boken borde vara ett måste. Man kan ju inte göra allt, men man kan alltid göra något, och den möjligheten tycker jag att man ska ta vara på.

Det är inte bara barn som tar skada av alla kemikalier och gifter som används i dagens samhälle. Även vuxna påverkas, och inte minns djur och natur.

Badskumt: gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg

Badskumt: gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg  av Katarina Johansson, 2012.

Kanske inte en bok om wicca och andlighet, men väl en bok om miljö och hälsa.
Miljö och hälsa ligger nära andlighet, tycker jag, då man för att må bra i själen behöver må bra kroppsligt.
I Badskumt: gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg  går Katarina Johansson skoningslöst igenom badrumsskåpets innehåll och granskar burkarnas och flaskornas innehållsförteckningar.
Jag vill leva så miljö- och djurvänligt som möjligt, och jag blev inte alls glad över att på min bodybutterburk från The Body Shop hitta lanolin som en av ingredienserna. Som vegetarian vill jag inte smörja in mig med ullfett från får. (Har tidigare funderat på att sluta köpa deras produkter i och med att de ägs av L'Oreal. När produkterna som nu finns i badrummet är slut kommer inga fler att inhandlas. Jag och maken ska båda gå över till grönare alternativ vad gäller allt i badrumsskåpet.)
Johansson går igenom flera olika kemikalier och deras inverkan på miljö och hälsa. Jag skäms lite över att inte tidigare ha satt mig in i vad det är för innehåll i schampoflaskorna som står i duschen. Detta är dock inte ovanligt enligt Johansson, som skriver att majoriteten av konsumenterna inte har någon koll alls utan litar på att det de köper kontrollerats noggrant. Inte räknar man med att mjällschampot innehåller medel som inte längre är tillåtet i båtfärg på grund av att det är så giftigt för vattenlevande organismer. Eller att vissa av ingredienserna som finns i nagellack kräver varningstext när de ingår i andra, icke kosmetiska produkter.

Om du inte är orolig över vad du smetar in dig med för läskigheter rekommenderar jag verkligen den här boken. En bra början till ett mer miljövänligt leverne börjar hemma i badrummet.
Härnäst ligger Den onda badankan  av samma författare och väntar på nattduksbordet. Plastbantandet har redan börjat här hemma, men lite mer tips kan knappast skada.

2015, ett spirituellt år?

Nu har det varit stilla på bloggen ett tag. Jag är fortfarande kvar. Fick två nya böcker i julklapp som jag planerar att läsa och recensera här. Fick bl.a. boken av Dorothy Morrisson som jag var så sugen på att läsa efter att ha läst denna. Har börjat läsa den redan, kunde inte vänta. Jag gillar den. Det enda jag har svårt för är att Morrisson refererar till solen som manlig, alltså "han". Det stämmer inte alls med min syn på solen känner jag. Kanske är det för att solen i min dialek faktiskt är en "hon", men jag är inte övertygad. Jag ser nog solen som androgyn, "hen". Det känns mer rätt för mig. Att månen är feminin har jag inget problem med, men solen är androgyn. Jag har inte läst hela boken än, men när det är gjort kommer en liten recension.
Eftersom det är nytt år med nya möjligheter nu vill jag försöka få in lite mer spiritualitet i mitt liv. Jag försöker dock att inte ha för stora förväntningar och krav, det måste få komma naturligt.

Innan jag avslutar för idag tänkte jag rekommendera en häxig serie: Witches of East End.

Everyday Moon Magic

Everyday Moon Magic  av Dorothy Morrison, 2003.

Everyday Moon Magic är, som namnet antyder, en bok om månmagi. Morrisson tar upp bland annat de olika fullmånarnas namn och tema, månfaser, måntecken, förslag till olika sätt att fira fullmånarna och mycket mer. Boken är uppdelad i två delar, och i andra delen finns mängder av ritualer med olika teman som passar till en viss månfas. Här hittar man ritualer från allt mellan lycka och önskningar till förvisning och beskydd. Jag tyckte att det kändes väldigt inspirerande att läsa både första och andra delen. Andra delen kan ge en del idéer och uppslag medan första delen innehåller jättemycket information för den som är intresserad och nyfiken.
Boken är på engelska och jag tyckte det gick snabbt att läsa den. Rekommenderas.
Det finns även en Everyday Sun Magic av samma författare, och den är jag väldigt sugen på att läsa nu.

Dags att blåsa liv i bloggen

Oj, vad stilla tiden stått här i bloggen. Har haft mycket att göra. Eftersom jag har börjat känna mig så stressad så har jag kommit underfund med att det nog är dags att börja blåsa liv i bloggen igen. Och inte bara i bloggen, utan även i mitt spirituella liv som fått stå tillbaka för allt annat det senaste året.

Jag tänkte börja lite smått med en återkoppling till mina planer på miljö- och djurvänligt tänk. Det har inte inhandlats något nytt här eftersom jag tyckte att jag måste göra slut på det som finns hemma först. Dock har jag slutat färga håret. Hade tänkt gå på jakt efter en ekologisk hårfärg, men med tanke på att jag färgat håret i 7 år så bestämde jag mig helt enkelt för sluta färga helt.

Håller på att läsa en av alla böcker jag har väntande i bokhyllan; Everyday Moon Magic av Dorothy Morrison. Ska lägga upp en liten recension så fort den är utläst.

Fridens liljor!

Kort uppdatering

Det har varit lite ont om uppdateringar här i vår. Har haft så mycket annat att göra att allt spirituellt har hamnat åt sidan. Får se hur det blir framöver nu då. Om det blir som förra sommaren kommer jag vara så trött att jag inte kommer orka göra någonting. Trist, men så är det.
 Har lite saker att fixa. Ska dock försöka visa min lilla odling inom en inte alltför avlägsen framtid.

Fridens liljor!

Planering inför årets sådd

Nu är det dags att börja sätta lite frön. Jag hoppas att jag inte har dragit ut på det för länge. Det blev inte så mycket sådd förra året eftersom balkongen inte var kattsäker. Det är den nu så det finns inga ursäkter. Praktiskt taget alla frön från förra årets inköp finns kvar.

 

Detta och några sorter till ska jag så har jag tänkt. Får kanske så i omgångar på grund av platsbristen. Köksfönstret brukar vara kattfritt så där kan nog någon liten odling stå. Bara det blir varmare kommer allting kunna flytta ut på balkongen. Blomlådorna står oanvända och bara väntar. Dessutom ska där sättas upp en hylla eller två så katterna inte käkar upp alla plantor. Lill-katten kommer säkerligen gräva glatt i blomkrukorna. Vi får väl se hur det går!

The Enchanted Cat

The Enchanted Cat  av Ellen Dugan, 2006.

 

The Enchanted Cat  är en mysig bok om katten som magisk följeslagare. Man får läsa om olika egenskaper hos de olika vilda katterna modell större, katthistoria, astrologi för katter, folktro, divination, ljusmagi och mycket mer. Det finns även flertalet ritualer och formler för kattmagi, välsignande av huskatter, hur man hittar sitt kattdjurstotem med mera, med mera. Dugan tar upp flera gudomar som har anknytningar till katter/kattdjur samt delar med sej av en lista med spännande namnförslag till magiska missar.
Jag, som är kattfantast och själv har två pälsklingar hemma, tyckte jättemycket om den här söta boken. Den är på engelska men var tämligen lättläst. Genom hela boken finns också fina kattcitat. Ett måste för den kattälskande hedningen helt enkelt.

"People who hate cats will come back as mice in their next life."

Faith Resnick

 

Imbolc

Imbolc, eller Imolg som betyder "i magen", är en keltisk högtid som infaller 2 februari (1 februari enligt vissa traditioner) och markerar början på våren. I Skandinavien kan vi kanske inte riktigt associera till att våren är på väg då februari för oss är en vintermånad. Många hedrar istället den keltiska trippelgudinnan Brigid som gav namn åt det keltiska kungariket, Brigantia, i norra England. Brigid var en gudinna som stod för poesi, helande och smideskonst och hon förknippades således med elden men också med ljuset och hemmets härd. Kristendomen ersatte den hedniska gudinnan med St. Brighid som övertog många av dessa egenskaper (Farrar & Farrar, 1981:62). Inom wicca, och hedendom också för den delen, görs ofta brigidkors till imbolc. Det är en kristen symbol men tros ha hedniska anor som stammar från solkorset (www). Det finns en teori från Irland om korsets härkomst, där flätades det i halm och skyddade hemmet från brand och det anses äldre än det kristna. Man tror att flätandet av korset i säv eller halm härstammar från en uråldrig, förkristen ceremoni för att förbereda inför vårsådden (Farrar & Farrar, 1981:62-63). Jag föredrar solkorset/solhjulet då det förekommit i skandinaviska hällristningar så tidigt som under bronsåldern. Det tilltalar mej mer. (Lite skandinaviskt vill i alla fall jag få in i firandet.)

Brigidkors.

Gudinnan är nu återhämtad efter att vid yule ha fött Guden och går nu från att vara den Gamla till att bli Jungfrun. Att ljuset är på väg tillbaka väcker henne. Vid den här tiden är Guden väldigt ung och han håller på att växa till sej. Traditionellt är detta en tid då initieringar brukar äga rum, både till coven och för självinitieringar (Cunningham, 2006:88). Nu är det även en bra tid att släppa sådant som inte gagnar en eller som man inte längre vill kännas vid. En ny början helt enkelt, samt ett löfte om vårens återkomst (även om det dröjer ännu lite till för oss i Skandinavien).
I vissa traditioner ses imbolc som en kvinnlig högtid på grund av dess associationer till Brigid och således Gudinnan.

I antikens Rom var februari månad tid för rening. I början av månaden inföll Lupercalia, då Luperci, Faunus präster (Faunus var en behornad gud, en motsvarighet till Pan, vilket han ofta kallas i litteratur) som traditionellt var klädda i getskinn sprang längs gatorna nakna, förutom getskinnsbälte och bärande getskinnsremmar. Med dessa remmar snärtade de till alla de mötte och särskilt gifta kvinnor som troddes bli extra fertila av detta (Farrar & Farrar, 1981:65).

I Spanien, Frankrike, Storbritannien och Tyskland har man länge trott att om det är fint väder på kyndelsmässodagen så är mer vinter att vänta, men om det är dåligt väder denna dag är vintern över (Farrar & Farrar, 1981:66).


Källor:
Cunningham, Scott, 2006. Wicca - Vägledning för den självständiga utövaren. Första upplagan. Vattumannen förlag.
Farrar, Janet & Farrar, Stewart, 1981. Eight Sabbats for Witches. London: Hale.
Wikipedia, <http://en.wikipedia.org/wiki/Brigid's_cross>. Hämtad 2014-02-18.
Bild från: Wikipedia

Liten update

Här händer ju inte så hysteriskt mycket direkt. Har väldigt mycket att göra, dessutom håller jag på att bli förkyld. Ska försöka ta det lugnt så kanske jag slipper undan men misstänker att det är lite för sent.
Trodde ju att jag skulle få så mycket läst över jul/nyår. Så blev det ju inte. Jag var väldigt duktig och gjorde klart allt jag skulle göra på utbildningen nästan en månad i förväg så jag trodde att jag skulle ha lust att läsa en massa efter det. Det hade jag inte. Men lusten kommer nog snart tillbaka, det gör den alltid. Innan jul gav jag alltså mej själv två böcker som belöning för att jag gjorde klart allt enligt min egen deadline. Lite uppmuntran ska man ju ha. Det är Raymond Bucklands stora blå och en bok av Raven Grimassi som står i bokhyllan och väntar. Känner mej lite lockad nu när jag tänker på det.

Nu ska jag kurera mej lite.

Fridens liljor!

Huskurer mot mensvärk

Mitt intresse för huskurer är ganska stort. Jag tycker ämnet är spännande och kan man i stort undvika läkemedel som varken är snälla mot magen eller miljön är det helt klart ett stort plus.
Jag får med jämna mellanrum en sjuhelsikes mensvärk. Alltså i stil med snälla-låt-mej-tuppa-av-smärtor. Därför har jag börjat samla på huskurer mot just mensvärk.

• Vetekudde - oumbärlig uppfinning. En varm vetekudde över nedre delen av magen eller svanken är väldigt skönt då just det området bör hållas varmt för att minska smärtor och kramper. Värme är A och O vid mensvärk så det är viktigt att se till att man inte blir kall.
• Massage - Massage i ryggslutet slappnar av musklerna och håller kramperna borta en stund. Det finns lite olika punkter att söka efter, jag har märkt att det är olika från gång till gång. Min man brukar vara en ängel och massera när jag ligger och kvider av kramperna.
• Kamomillte - Kamomill är kramplösande och antiinflammatorisk. Att teet är varmt och värmer inifrån är ännu ett plus.
• Jättenattljusolja - Min svärmor som är bevandrad inom all världens huskurer har rekommenderat ett tillskott på jättenattljusolja. Funderar starkt på att inhandla detta på hälsokosten och testa. Denna innehåller GLA (gamma-linolensyra) som hjälper till att lindra PMS-besvär.
• Lavendelolja - Att massera magen med lavendelolja kan hjälpa. Lavendel är bra mot muskelspänningar och främjar även sömn.
• Motion - kan fungera ibland. När jag säger motion är det promenad i lagom takt jag pratar om. (De gånger jag har extremt ont fungerar inte detta för mej eftersom smärtan strålar ner i benen samt att jag inte kan stå upprätt.) Känner man att man orkar så är det värt att testa, men tänk på att ta på varmt om magen och ryggslutet.
• Fosterställning - Att dra upp knäna kan hjälpa i vissa fall.
• Duscha varmt - Här kommer värmen igen. En del tycker att en varm dusch kan lindra.
• Bra kost - för magen skull. Om det blir problem med magen blir värken värre så att tänka på vad man äter för att undvika förstoppning är värt lite extra tid.

Örter som ska vara bra vid PSM:
Jättenattljus, kyskhetsträd, älggräs, kamomill, snärjmåra, kardborre, maskros, jamsrot, citronmeliss, rosmarin, frossört, verbena, pepparmynta, mariatistel, svart ormrot, fänkål, hallonblad.

Örter som ska vara bra vid mensvärk:
Jamsrot, svart ormrot, kamomill, citronmeliss, rosmarin, timjan, ros, ingefära, kanel, lakritsrot, rölleka, ringblomma, lavendel, kyskhetsträd, frossört, koriander, älggräs, salvia, parklind, verbena.


Källa för örterna:
McIntyre, Anne, 2005. Örter som läker. 100 sätt att bota våra vanligaste åkommor. Malaysia: LevNu, W&W.

Spå kommande års väder

Jag är väldigt intresserad av gamla bondepraktikor. Man hade ju en hel del kunskap förr som har glömts bort eftersom vi har så mycket teknik idag som gör allting åt oss. Något jag brukar göra varje år till jul är att spå det kommande årets väder. Detta är väldigt enkelt - man använder sig av De tolv juldagarna. Det är lite olika vilka dagar som räknas in här. Den kristna tolkningen inkluderar 26 december - 6 januari och enligt den gamla bondepraktikan är det 25 december - 5 januari man ska studera. Jag brukar hålla mej till bondepraktikan, alltså 25 december - 5 januari.
Av dessa tolv dagar ska man kunna förutspå vad det kommande året kommer ha för väder. Den 25 december representerar januari. Vädret på juldagen är således en ledtråd för hur vädret kommer se ut under januari. Man räknar dagarna så här:

25 december - Januari
26 december - Februari
27 december - Mars
28 december - April
29 december - Maj
30 december - Juni
31 december - Juli
1 januari - Augusti
2 januari - September
3 januari - Oktober
4 januari - November
5 januari - December

Dessutom inföll juldagen i år på en onsdag vilket förutspår en hård vinter, blåsig vår, god sommar och höst. Kanske kan detta stämma för idag, den 27 december som representerar mars, har det minsann blåst ganska ordentligt. Det sägs också att om vädret vid jul är milt kommer kölden vanligtvis att vara in på våren.

Källor:
Bondepraktika.se
Linde, Sven, 1995. Sibyllans bok. Uddevalla: Klassikerförlaget. (Ett urval ur Sibyllans hemligheter, utarbetad av Sven Linde efter äldre källor.)
Wikipedia - Tolv heliga dagarna

Dagens åtta delar

Många kanske inte vet anledningen till att vi i Sverige firar jul den 24:e istället för den 25:e som ju faktiskt heter juldagen. Detta beror på att förr ansågs dagen börja klockan sex på kvällen istället för klockan tolv på natten som den gör nu. Då ansåg man alltså att dagen började med kvällen/natten för att sedan övergå i morgon/dag/eftermiddag. Man skulle kunna se detta som att dagen då först befann sej i mörkret likt ett frö i marken eller ett foster befinner sej i livmodern innan det föds till ljuset. Nu anser vi -afton vara en enskild dag medan det förr alltså var början på firandet; ett smakprov på festligheterna som väntade efter nattens slut.
Nuförtiden tänker nog de flesta att ordet dag  innefattar en kalenderdag som börjar vid midnatt. Även nu kan dock ordet dag  betyda tre saker: en period på 24 timmar som benämns med namnet på en veckodag; tiden som löper från solnedgång till solnedgång, eller soluppgång till soluppgång; eller den tid på dygnet när det är ljust. Som jag redan påpekat ovan räknade vi enligt den gamla nordiska traditionen en dag som en period som började och slutade vid solnedgången (Pennick, 1989:20-21).

Det finns en gammal tradition där man delar in dygnet, alltså dagen, i åtta delar. Denna är oberoende av vad man räknar som dagens början. Dessa åtta delar består av 3 timmar vardera med höjdpunkten i mitten; 3, 6, 9, 12, 15, 18, 21 och 24. Personer som fötts på något av dessa klockslag ansågs ofta ha förmågan att sia framtiden och se övernaturliga ting (Pennick, 1989: 21-22).

Tid och engelsk/anglosaxiskt namn
04.30-07.30 Morntide/Morgan
07.30-10.30 Daytide/Dæg Mæl (Undertid, Oander)
10.30-13.30 Mid Day/Mid Dæg
13.30-16.30 Undorne/Ofanverthr Dagr (Oern)
16.30-19.30 Eventide/Midaften
19.30-22.30 Nithttide/Ondverth Nott (Cwyl-tid)
22.30-01.30 Midnight/Mid Niht
01.30-04.30 Uht/Ofanverth Nott (Uhten-tid)

Dessa tidsperioder innehar också egenskaper som styr tidsperioden i fråga:

Morntide: väckning, vaknande, fertilitet, liv
Daytide: Mildhet, intjänande, förtjänst, tillväxt, pengar
Mid Day: Upprätthållande, personlig vilja, kontinuitet, uthållighet
Undorne: Mottaglighet, förändring, upprepning, föräldraskap
Eventide: Glädje, spiritualitet, familj, barn
Nighttide: Kreativitet, undervisning, förvärv av kunskap och insikt
Midnight: Stillastående, healing, förnyelse, återhämtning
Uht: Stillhet, sömn, död
(Pennick, 1989: 23).


Källa:
Pennick, Nigel, 1989. Practical Magic in the Northern Tradition. Storbritannien: Thoth Publications.

Mer djurvänligt tänk

Jag är ju vegetarian sedan en ganska bra tid tillbaka och nu funderar jag på att ta det ett steg längre; jag håller på att gå igenom badrumsskåpets innehåll. Jag kollar upp vilka märken som använder sej av djurtester. Dessa märken planerar jag att sluta köpa produkter ifrån. (Där rök min favorittandkräm.)
Jag har haft lite problem med att ta ställning till The Body Shop eftersom de är emot djurförsök sedan 1990 med samtidigt ägs av L'Oreal som uttalat använder sig av djurtester. Jag har mejlat The Body Shop och fått svar att L'Oreal stödjer The Body Shops ställningstagande mot djurförsök. Det rimmar ändå illa att de ägs av ett företag som uttalat använder sej av djurförsök. The Body Shop finns med på PETA:s lista över företag som inte utför djurtester dock med noteringen att de tillhör L'Oreal. Det lutar åt att jag går över till LUSH istället. (Finns med på PETA:s lista också.) Funderar dock på att börja använda veganska produkter istället. Det kan nog vara ett bra mål för 2014 faktiskt. Något att införa gradvis.

Jag är av åsikten att inga djurförsök ska vara tillåtna överhuvudtaget. Inte ens för läkemedel. Ska vi människor ha medicin så får vi lösa det på annat sätt. Vem ger oss rätt att utsätta djuren för sådant lidande bara för att vi tycker att vi är så mycket bättre och mer värda än allt annat levande?

Det verkar vara lite rörigt med vilka som testar och inte. En sida säger att ett företag inte gör det medan nästan säger raka motsatsen. Klokt kan kanske vara att hålla sig till PETA:s listor.

Här kan du hitta listor i PDF-format över företag som inte utför djurförsök samt företag som gör det. Till PETA. (Veganska företag är markerade för den som är intresserad.)
Och här hittar du en lista över animaliska ingredienser i skönhetsprodukter. Till PETA:s lista.

Ett miljö- och djurvänligt hårfärgningsmedel, en vegansk eyeliner (helst på kaka) och en vegansk mascara står högst på min lista inför 2014.

Legenden om Gudinnans nedstigning till Dödsriket

Vår Gudinna hade aldrig älskat; men hon skulle lösa alla mysterier, även mysteriet med Döden. Därför reste hon till Dödsriket.
Vid portarna stoppade väktarna henne med uppmaningen: "Ta av dej dina kläder och lägg dina juveler åt sidan. Inget får du ta med dej in i vårt rike."
Hon lade ifrån sej sina kläder och sina juveler och bands likt alla som stiger in i Dödens rike.
Hennes skönhet var så slående att Döden själv föll på knä framför henne och kysste hennes fötter. Han sa: "Välsignade vare dina fötter som har fört dej hit. Stanna hos mej, låt mej lägga mina kalla händer på ditt hjärta."
Hon svarade: "Jag älskar dej inte. Varför gör du så att allt jag håller av och gläder mej åt tynar bort och dör?"
"Min sköna", svarade Döden, "det är åldern och ödet. Mot dem står jag hjälplös. Åldern gör att allt tynar bort, men när människan dör vid tidens slut ger jag henne vila och frid och sedan styrka så att hon ska kunna återvända. Men du! Du är underbar! Återvänd inte, stanna hos mej!"
Men hon svarade: "Jag älskar dej inte."
Då svarade Döden: "Då rör inte mina händer ditt hjärta, då får du Dödens piska."
"Det blir bäst så. Det är ödet", sade hon. Hon knäböjde och Döden piskade henne ömt, varpå hon ropade: "Jag känner kärlekens våndor!"
Och Döden sade: "Var välsignad!" Så gav han henne den femfaldiga kyssen och sade: "Endast på detta sätt må du uppnå glädje och kunskap." Och så lärde han henne alla mysterier. De älskade och var en. Och så lärde han henne allt det magiska.
Ty det finns tre stora händelser i en människas liv: kärleken, döden och återfödseln i en ny kropp, och magin styr dem alla. För att fullborda kärleken måste du återvända till samma plats och vid samma tidpunkt som din älskade, och där minnas och sedan älska igen. Men för att återfödas måste du dö och bli redo för en ny kropp, och för att dö måste du födas, utan kärleken kan du inte födas; och detta är allt det magiska.

*****************************************

Originaltexten till den här svenska översättningen återfinns i  The Witches' Way av Janet och Stewart Farrar (1984; 29-30). Notera att det här är min tolkning av legenden och att jag har valt att inte använda lika mycket gammal stil som i originalet.

Lughnasadh - Augustiafton

Lughnasadh, även kallad Lammas, firas den 1 augusti och är en skördehögtid. Lughnasadh (uttalas 'Loo-nassa') firas vid sommarens första skörd. Den enklare stavningen Lúnasa  är iriska för augusti månad. Högtiden har fått namnet efter den keltiska sol- och eldguden Lugh. Man tror att namnet Lugh kan ha samma rötter som det latinska lux  vilket betyder 'ljus' (Farrar, 1981: 102). Lammas är den kristna benämningen på denna högtid och kommer från 'Loaf-mass' (brödmässa). Det var nu man bakade det första brödet gjort på mjöl av årets första skörd. Brödet togs med till kyrkan för att välsignas av prästerna innan det delades ut. Att fira denna högtid säkerställde att det skulle bli gott om frukt och säd under de kommande månaderna. Den första plockade frukten eller den första sädeskärven som skars ansågs vara helgad åt den gamla religionens gudar och behandlades därför på ett särskilt sätt (Lady Sabrina, 2006: 145).
Guden förlorar sin styrka ju längre åt söder solen går upp och nätterna blir längre. Gudinnan ser på detta med både glädje och sorg. Hon ser honom dö samtidigt som han växer i henne sköte (Cunningham 1992: 90). Guden offras nu för landet och för att folket ska få sin skörd och Gudinnan är den som tar hans liv.
Lughnasadh lovar fullbordande av skörden. Ofta bakar man en brödgubbe och offrar den som symbol för Gudens offer.

Säd symboliserar vid firandet av denna högtid jordens bördighet, livets uppvaknande och livet som kommer från döden (Lady Sabrina, 2006: 145).

Jag benämner gärna denna högtid som augustiafton  eftersom Lugh för mej inte känns särskilt bekant. (Nu skulle väl augustiafton egentligen firas 31 juli om man ska vara petig i användandet av 'afton', men augustidagen låter helt enkelt inte lika tjusigt.)



Källor:
Cunningham, Scott, 1992. Wicca - vägledning för den självständiga utövaren. Tallinn: Vattumannen.
Farrar, Janet och Stewart, 1981. Eight Sabbats for Witches. U.S.A.: Hale.
Lady Sabrina, 2006. Exploring Wicca. U.S.A.: New Page.

Många bollar i luften

Jag upptäckte att jag har en hel del utkast som ligger halvfärdiga bland mina inlägg, bland annat inlägg om några av högtiderna. Jag ska försöka färdigställa dessa och publicera dem här. Dessutom har jag börjat översätta lite av Gardners gamla texter, till exempel The Legend of the Descent of the Goddess, som jag så småningom tänkte posta. Förhoppningsvis kommer jag ha mer tid (och lust) till detta bara allt skolarbete för terminen blir färdigt, något som är tämligen närstående. Jag vill nämligen inkludera de mest klassiska av de wiccanska texterna i min Skuggornas bok, men då ska de vara på svenska eftersom det är mitt modersmål. Större delen av texterna verkar inte finnas på svenska, inte i vedertagen översättning i alla fall, alltså krävs det en liten insats om jag vill uppfylla min lilla önskan.

Fridens liljor!

Yule - Jul

Yule infaller vid vintersolståndet (mellan 20-23 december) och är ett löfte om att årshjulet vänder och ljuset börjar återvända. Midvinternatten är årets längsta men när den är över påbörjar ljuset sitt återintåg. Gudinnan kan ses som den Födande modern eller den Gamla som låter solguden vila under vintern. Solguden föds vid denna tid och dagarna börjar bli ljusare. Kristendomen omvandlade denna blotfest till Jesu födelse, en typ av kristen solfest där Jesus kan ses som kristendomens solgud som för ljuset åter.

Yule är från början en inhemsk midvinterfest som firades av germanska och nordiska folk. Enligt den nutida kalendern löpte den över cirka två månader från mitten av november till början januari. Namnet lever ännu kvar i vårt ord jul. Paret Farrar skriver i Eight Sabbats for Witches  att ordet yule  ursprungligen kommer från fornnordiska iul  som tros betyda 'hjul', men denna betydelse stämmer inte enligt Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Enligt SAOB har hjul  varit en alternativ stavning under 1600-talets senare del. På fornsvenska hette det i singular iul och i plural iula (jul ansågs innefatta flertalet dagar). Andra stavningar som förekommit är bland andra hiuul, juul, jwl, iull, med flera. Den fornnordiska midvinterfester, 'midvinterblotet' eller 'julblotet', är vad man i förkristna tider förknippade med denna högtid. Den kristna julen är förlagd till den 25 december medan den förkristna ofta anses börja den 24 december. Man skiljer således på den kristna och den förkristna, även kallade den hedniska, julen. I de nordiska länderna behöll man det gamla ordet för firandet efter kristnandet. Att den kristna julen firas den 25 december har inga belägg i evangelierna utan det var ett datum romarna valde under 300-talet i kampen mot hedendomen. Att vintersolståndet infaller lite tidigare i kalendern än dagens jul har med ändringar i kalendern att göra. Meningarna har gått vitt isär om julen först och främst ska betraktas som en sol- och fruktbarhetsfest eller som en dödsfest.

Själv föredrar jag att fira enligt de lite mer fornsvenska traditionerna. Jag vill inte dra in för mycket keltiskt eller annat i något som faktiskt finns här sedan lång tid. Den svenska julen har vuxit fram under lång tid och man kan helt sonika välja att utesluta de kristna inslagen. I Sverige har vi ju dessutom lyxen att kunna kalla högtiden för jul  som det är vad den kallats från början.

The Tarot Bible

The Tarot Bible - The definitive guide to the cards and spreads  av Sarah Bartlett (2006).


En bok för alla tarotfantaster. Här tas tarotlekens historia upp, hur tarot fungerar, vad man bör tänka på och allt däremellan. Dessutom tas varje kort upp för sej med nyckelord och tolkningshjälp. Här finns även ett ganska omfattande kapitel med olika läggningar; allt från varje-dag-stjärnor och relationsstjärnor till ödesstjärnor.
Som så mycket annat läsvärt inom ämnet är denna bok på engelska. Jag rekommenderar den i vilket fall till alla som är intresserade av tarot och vill lära sej mer. Kapitlet med olika läggningar var väldigt intressant tycker jag. Flera av dem har jag aldrig stött på innan och det kändes inspirerande.

Natural Magic

Natural Magic  av Doreen Valiente (1975).

Ännu en bok av Doreen Valiente som jag verkligen kan rekommendera. Välskriven och intressant. I den här boken tar Valiente upp naturmagi: De fyra elementens magi, magi i siffror, örter och blommor, färger, talismaner och amuletter, väder och mycket, mycket mer. Den var rolig att läsa och trots att den är skriven på engelska för ganska många år sedan är den inte särskilt tung eller svårläst. Det är något välkomnande över Valientes böcker tycker jag, och det gör dem extra trevliga att läsa. Dessutom kan det vara värt att ha i åtanke att Valiente gjort väldigt mycket för wicca. Hon benämns ibland som "den moderna wiccans moder".