Week 19 - J is for Jack-o'-Lantern

(För svenska - scrolla ner.)

The Swedish celebration of Halloween is rather new and established during the 1990s. It spread through Tv and other contacts with the USA, Ireland and England. The marketing buisness natrually has a large role in the spreading of the holiday searching to sell more. Critics have feared that the celebration of Halloween, with its merry approach to death, would take over the place of All Hallows' Eve, but instead the custom of lighting candles on graves has increased. The tradition of Halloween's getting dressed up in costumes is nothing new in Sweden, the vikings amused themselves by doing this, but back then it was more centered around the time of Christmas (Yule).
Today Halloween and All Hallows Eve' are separated. Halloween usually occur the weekend before All Hallows' Eve which in Sweden is a non fixed holiday occuring the Saturday between October 31 and November 6.

The custom of making jack-o'-lanterns has its origin in Ireland and Scotland. In Ireland and England there is a long tradition of carving lanterns of vegetables. The Irish used a turnip and the English a beet. Tradtionally one carved these lanterns on All Hallows' Eve and placed them on the door step to ward of evil spirits. Usually an offering (a treat) was letf by it to prevent the spirits from staying and make mischeif (a trick) with livestock or property. When the custom came to the United States along with the immigrants pumpkins were used since they were easier to find and easier to carve due to their size. Jack-o'-lantern as a term is mentioned first in 1837 and it didn't begin to be associated with Halloween until 1866. In the US the pumpkin was associated with the season of harvest long before it became a symbol for Halloween.

The pumpkin version is made by a lid being cut out and removed: the vegetable is hollowed out and then the outside is cut out in the figure of a face: a candle is placed inside the now hollow pumpkin and the lid put back on.

There are several stories of how the lantern came to be and how it got its name. One of them is the story about the smith Jack who was such a craver for strong drinks that he sold his soul to the Devil for money to pay his pub bill. Jack tricked the Devil to give him one year before he would come and collect his soul. When the year had passed and the Devil came to collect it Jack promised to come quietly if he first just got an apple from a special tree. When the Devil had climbed up the tree Jack carved a cross into its bark and didn't let the Devil down until he had sworn to resign his claim for Jack's soul. The day came when Jack died and since he hadn't lived good enough he wasn't let into Heaven. The Devil stood by his word not to claim Jack's soul, thus he wasn't welcomed into Hell either. Instead he had to wander the Earth as an unblessed spirit for ever. The Devil gave him some ember from the fires of Hell that never died out after Jack had complained he wouldn't be able to see in the darkness. Jack carved a turnip, which had been his favourite food while alive, and put the ember inside it. Thereof he got the name "Jack of the lantern" by the people who saw him wander the lands, lonely with his lantern, unable to find peace.

The term jacko'-lantern has its origins in the term ignis fatuus, in Swedish called irrbloss  (will-o'-the-wisp in English folklore).They are what we today call the bubbles of marsh gas which rises and self-kindle. In Sweden it was believed that these were souls of humans who had done equal parts of good and evil deeds in their lives and therefore weren't let inside neither Heaven nor Hell. Another belief was that they were persons who had drowned in marshes and after their death rised as will-o'-the-wisps, forever dancing around the place where they died. They could lead lost people to safety or to death.

Sources: Wikipedia
Nordiska museet - svenska trender och traditioner
Photo: Wikipedia

*******************************************************************

Det svenska halloweenfirandet är tämligen nytt och gjorde sitt intåg på 1990-talet. Det har spridits via Tv och andra kontakter med USA, Irland och England. Handeln har naturligtvis en stor roll som blåst upp det för försäljningens skull. Kritiker har fruktat att halloweenfirandet med sin uppsluppna inställning till döden skulle konkurrera ut allhelgonafirandet, men det har visat sig att seden att tända ljus på gravar har ökat. Halloweens sed att klä ut sig är inget nytt i Sverige, det är något vikingarna roade sig med när det begav sig, dock var deras upptåg mer centrerade runt juletid.
Idag skiljer vi på halloween och allhelgonahelgen. Halloween brukar oftast infalla helgen före allhelgona som i Sverige är en rörlig helgdag som infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november.

Seden att göra jack-o'-Lanternlyktor härstammar från Irland och Skottland. På Irland och i Storbritannien finns en lång tradition att karva lyktor av rotfrukter. På Irland användes en kålrot och i England en rova. Traditionellt karvade man dem och sattes de ut vid dörren på allhelgona för att hålla onda andar borta. Oftast lämnades även en gåva (a treat) för att anden inte skulle stanna kvar och ställa till det (play a trick). När seden kom till USA med immigranterna kom pumpor att användas istället då dessa var mer tillgängliga samt lättare att karva då de är större. Jack-o'-Lantern som uttryck stöttes på först 1837 och den började inte associeras med halloween förrän 1866. I USA var pumpan associerad med skördesäsongen långt innan den blev del av halloweenfirandet.
Versionen gjord av en pumpa gör man genom att först skära ut ett lock, ta bort det och gröpa ur innamätet. Sedan skär man utsidan på så sätt att man får ett ansikte och placerar ett ljus inuti den nu ihåliga pumpan. Slutligen sätts locket på igen.

Det finns olika varianter på hur lyktan kom till och fick sitt namn. En av dem är berättelsen om smeden Jack som var så törstig att han sålde sin själ till Djävulen för att få en slant att köpa starkdricka för. Jack lurade Djävulen att ge honom ett år innan han skulle komma och hämta hans själ. När året gått och Djävulen kom för att hämta Jacks själ lovade denna att lydigt följa med om han först bara fick ett äpple från ett speciellt äppelträd. När Djävulen klättrat upp i trädet för att plocka ett äpple ristade Jack in kors i trädets bark. På så sätt blev Djävulen fast uppe i trädet och Jack släppte inte ner honom förrän han svurit på att avsäga sig Jacks själ. Djävulen gick med på detta. När Jack sedan dog hade hans liv varit så pass fullt av illgärningar att han nekades inträde i himmelriket. Dock stod Djävulen fast vid sitt löfte att inte göra anspråk på Jacks själ så han släpptes inte in i helvetet heller. Istället fick han vandra som en osalig ande på jorden i evig tid. Djävulen gav honom lite glödande kol som aldrig slocknade från helvetets eldar efter att Jack gnällt att han inte skulle se något i mörkret. Jack karvade ur en rova, som varit hans favoritmat i livet, och lade det glödande kolet i den. Därav fick han namnet "Jack med lyktan" (Jack of the lantern) av människorna som sett honom vandra över markerna ensam med sin lykta, oförmögen att få frid.


Termen jack-o'-lantern har sina rötter i termen ignis fatuus, även kallad irrbloss på svenska. Irrbloss är vad vi idag kallar bubblor av sumpgas som självantänder. Man trodde förr att dessa var själar av människor som gjort lika mycket gott som ont i livet och därför inte kommit in varken i himlen eller helvetet. En annan tro var att det var personer som gått ner sig i myrar och efter sin död stigit upp som irrbloss, dansande runt sin dödsplats i all evighet. De kunde leda andra vilsna människor antingen i säkerhet eller till deras död.

Källor: Wikipedia

Nordiska museet - svenska trender och traditioner

Bild: Wikipedia