när bibeln kommer på tal

För några veckor sedan ringde det en dag på dörren. Jag brukar i regel inte öppna om jag inte väntar någon, men denna dagen gjorde jag det ändå. Där ute på trappavsatsen stod två killar, kanske mellan 20 och 30. De skulle vilja prata om bibeln, tillkännagav de och tillade, "den har du väl hört talas om?". (Jehovas månne?) Jo, tyckte jag, har nog hört den nämnas nån gång. Sedan upplyste jag att det inte blir så mycket bibelläsning för min del då jag är wiccan. Den ena sa att han aldrig hört talas om det och den andra såg ut att fundera och sa sedan; Jo, jag har nog hört det, det är vad man med andra ord även kallar häxa." Kan man säga sade jag och tillade att jag måste stänga dörren då min katt som jag hade i famnen ville smita ut. Han som hört talas om wicca tittade på henne och sa lite frågande "En vit katt...?". Har vi lite fördomar kanske? tänkte jag leende medan jag stängde dörren och satte ner min ragdoll på golvet. Vad hade han väntat sej? En svart, talande Salem Saberhagen?

Jag kan erkänna att för många år sedan tänkte jag faktiskt att jag skulle läsa bibeln, det är ändå världens mest lästa bok. Jag kom inte många sidor innan jag faktiskt la ner projektet. Jag blev bara mer förbannad ju mer jag läste. (Är man bara det minsta femisistisk är det omöjligt att läsa bibeln utan att reagera.) Folk får hemskt gärna tro på det som står i bibeln om de känner att det ger dem någoting, absolut. Själv är jag skeptisk. Jag anser inte att en gud (som nu ska vara så rättvis och god) skulle straffa inte bara Adam och Eva som törstat efter kunskap utan även deras avkommor, deras ännu icke födda ättlingar. Det låter som något en surgubbe hittat på för att banka in i sin fru att han är mer värd än henne bara för att hon bär på möjligheten att vara en livbärerska. Dessutom ska man ha i åtanke att de som skrev bibeln även var övertygade om att jorden var platt...
Jag vet att de som tror på bibeln med största sannolikhet inte tror på det jag tror på och det är okej med mej. Jag vill dock att de ska kunna tänka sej att vara vidsynta nog att inse att alla inte tror samma och att alla måste få välja utan att för den skull få kastat i ansiktet att de kommer brinna för evigt.

Hur ni några funderingar kring detta? Kommentera gärna =)