Beltane

Beltane (uttalas belltejn), eller Bealtine, infaller den 1 maj och är en av de fyra stora wiccanska högtiderna. Kelterna såg detta som början på sommarhalvåret och fruktbarhet var ett viktigt inslag. Även eld var ett typiskt inslag, som majbrasan och dansandet runt majstången. Ordet tros härstamma från urkeltiska ordet belo-te(p)niâ  som betyder "strålande eld". Kelterna firade fertiliteten och solens växande kraft. Boskapen drevs över askan eller mellan två bål för att skydda dem från ondska. Man dansade även runt dessa bål medsols. Unga hoppade över elden bålet för att dra till sej en make/make, den som skulle resa hoppade för att få en säker färd, gravida för att försäkra en lätt förlossning och så vidare. I tidiga keltiska traditioner läste druiderna särskilda trollformler över eldarna. Kristendomen tog sedan över beltanes seder med gudstjänst i kyrkan följd av procession ut till kullar och fält där prästen tände elden.
Kelterna var inte ett soldyrkande folk, inget soldyrkande folk har någonsin sett solen som feminin, och sol på iriska och skotsk gäliska (två keltiska språk), grian,  är ett feminint substantiv.
Våren är nu här på allvar och naturen är full av växtkaft. Det är nu Gudinnan och Guden förenas och befruktar världen. Beltane handlar mycket om fruktbarhet. Detta är tiden för Den stora riten  som är en iscensättning av gudomarnas förening. I covens är det översteprästinnan och översteprästen som utför ritualen som numera oftast utförs med bägaren och athamen i en symbolisk förening.
En annan tradition är att hoppa över eld eller springa mellan eldar för att göra sej av med sådant man inte längre känner gagnar en, det blir en symbolisk markering för en ny början.
Det är inte bara föreningen mellan Gudinnan och Guden som firas vid beltane, handfästningsritualer (paganska bröllop) hålls ofta vid denna tid. För att hedra föreningen mellan kvinna och man kan man fläta håret och dansa runt majpåle/majstång (i Sverige görs väl egentligen detta vid midsommar). Stången representerar då Guden och jorden i vilken den är rest är Gudinnan. Detta är en bra tid för löften och åtaganden av olika slag. Det är en tid för fördjupad, mogen kärlek.

På vissa håll stannade man uppe hela natten för att se majsolen gå upp (man påbörjar då firandet om aftonen dagen innan första maj [lite i stil med vårt valborgsfirande]). Att tvätta ansiktet med dagg från första majomorgonen troddes på många håll i England försäkra skönhet. Kanske något att testa?

Week 17 - I is for Isis

(För svenska scrolla ner.)

And so it's time for The Pagan Blog Project again. As I have mentioned earlier this project is for takning time to read and learn about stuff you want to know more about. I had a period in my teen years when Egypt was very alluring to me. I read a lot about ancient Egypt, but Bast and Tutanhkamun caught most of my attention. That's why I this week is going to concentrate on the goddess Isis.

Isis is a goddess from ancient Egypt. She was worshipped as the perfect wife and mother and was the protector of nature and magic. She was considerd the friend of slaves, sinners, artisans, and the downtrodden and she answered to the prayers of the wealthy, maidens, aristocrats, and rulers. Isis is often represented as the mother of Horus and often depicted breastfeeding him. This could be seen as an earlier version of Virgin Mary and the Child Jesus. Isis is also known as the goddess of the dead and the goddess of children.

The name Isis means "throne" and her headgear was a throne. Due to the throne on her head she personifies the power of the pharao which makes her an important symbol of his. The pharao was considered her child who sat on the throne provided by her. She was worshipped throughout Egypt.

The first references of Isis in writing which we have today dates back to the Fifth dynasty of Egypt (lasting for about 3500-2500 BCE).

The traditional myth of Isis goes as follows: She was the daughter of Geb, god of the Earth, and Nut, goddess of the Sky, and she was born on the fourth intercalary day. She married her brother Osiris and gave birth to the son Horus. Osiris was then killed by Seth. Isis had the principal role in the resurrection of Osiris. Seth had spread the parts of Osiris' body all over Egypt but Isis gathered the body parts and with her magical skills she brought him back to life. This myth was of great importance during the Greco-Roman period since then it was believed that it was because of Isis the Nile flooded every year. She cried, so full of sorrow over Osiris' death, that her tears flooded the river. Annual rituals were held to relive the death and resurrection of Osiris. The cult of Isis spread with time thoughout the Greco-Roman world and continued until Christianity came and along with it the suppression of paganism.

At the beginning Isis was seen as the spouse of the departed pharao. She was associated with funerals and her name is mentioned 80 times in the funeral text of the pharao. Later, when the funeral texts were beginning to be used by Egyptian society and not only the royal family, her popularity grew.

Even later she became known as the mother of the pharao and was often depicted breastfeeding him. Isis had been paired with Horus who sometimes was identified with Ra, who on his behalf was paired with Hathor, thus Isis got identified with Hathor and became Isis-Hathor. Isis then became the wife of Horus as well as his mother. The mother role took over and the place of the spouse was filled with Osiris. In this way the myth mentioned above was born.
After being associated with Hathor Isis headgear in the shape of a throne was substituted by the horns of a cow with a solar disc between them when depicted.

Like many other Egyptian deities the cult of Isis spread outside of Egypt and temples were built to her honour in many locations. In many places her devotees considered their local goddess to be Isis under a different name. This way Mediterranean goddesses as Aphrodite, Astarte, and Demeter were identified whit Isis.
Sailors spread her cult around the Mediterranean sea.

During the first years of Christianity many converters from all over the Roman Empire were drawn into the cult of Isis. In Italy Egyptian religion was strong. In Pompeii archeologists have found that the worship of Isis was very prominent. In Rome temples and obelisques were built to honour her. In Greece her cult took over many traditional centres dedicated to other deities and traces of her worship has been found in Arabia, Spain, Germany and Britain among others.

There isn't much information about how the rituals of worship of Isis were performed, but it's clear that there were both priests and priestesses serving her. Under some periods these were considered as healers and they were believed to have special gifts such as dream interpretation and the ability to control the weather, which they did by braiding or not containing their hair. Knots had magical powers for the Egyptians. Therefore the Knot of Isis  which stands for welfare and life.

After the Greco-Roman conquest of Egypt Isis became the most important deity in the Egyptian pantheon due to her magical skills. It was said that she with these skills had tricked Ra into revealing his secret name to her. To know a deity's secret name was the same thing as having the power of the deity.
Following Alexander the Great's conquest of Egypt, with time Isis came to be known as Queen of Heaven.

The male fist name Isidore, which in greek means "gift of Isis", was a common name during Roman times. The name survived the suppression and remains popular till this day, and several Christian saints goes under the name Isidore.
The cult of Isis in Rome was a template for the Christan Madonna cult.

Isis had many titles; these are a few of them:

• She who gives birth to heaven and earth
• Great Lady of Magic
• Moon shining over the sea
• Mother of the Gods
• The One Who is All
• Isis of Ten Thousand Names

Sources: Wikipedia
Photo from Wikipedia

Temple of Isis in Pompeii (I just realised I've been here. Twice.)

(Isistemplet i Pompeji (Jag insåg precis att jag varit här. Två gånger.)

*******************************************************************

Så var det dags för Pagan Blog Project igen och som jag tidigare nämnt så är det ju bland annat till för att ta sej tid att läsa på om sådant man vill veta mer om. Jag hade en period i tonåren när Egypten lockade otroligt mycket. Läste mycket om forna Egypten, fastnade dock mest på Bast och Tutankhamun. Därför tänker jag denna veckan gräva ner mej i gudinnan Isis.

Isis är en gudinna från forntida Egypten. Hon dyrkades som den perfekta makan och modern och var naturens och magins beskyddarinna. Hon ansågs vara slavarnas, syndarnas, hantverkarnas och de förtrycktas vän och hon lyssnade på de rikas, jungfrurnas, aristokraternas och härskarnas böner. Ofta framställs Isis som Horus mor och avbildas ammandes honom, vilket kan ses som en tidigare variant av Jungfru Maria och Jesusbarnet. Isis är även känd som de dödas gudinna samt barnens gudinna.

Namnet Isis betyder "tron" och hennes huvudbonad var en tron. I och med att hon har en tron på huvudet visar hon även på faraons makt och var därför en viktig symbol för dessa. Faraon ansågs som hennes barn som satt på tronen hon försåg honom med. Hon dyrkades över hela Egypten.

De första referenserna till Isis som vi har idag är från Egyptens femte dynasti, som varade någon gång omkring 3500 -2500 f v t*.

Den typiska myten om Isis lyder enligt följande: Hon var dotter till Geb, Jordens gud, och Nut, Himlens gudinna, och hon föddes den fjärde skottdagen. Hon gifte sej med sin bror Osiris och fick sonen Horus. Osiris dödades sedan av Seth. Isis hade en viktig roll i Osiris återuppståndelse efter att han mördats av Seth. Seth hade strött ut delar av Osiris kropp över Egypten men Isis samlade ihop delarna och med sina magiska kunskaper återväckte hon honom till livet. Denna myt var under den grekisk-romerska perioden mycket viktig då man trodde att det var på grund av Isis som Nilen svämmade över varje år. Hon grät och var så förtvivlad över Osiris död att hennes tårar svämmade över floden. Årligen hölls ritualer i vilka man återupplevde Osiris död och återuppståndelse. Isis dyrkan spreds så småningom i den grekisk-romerska världen och fortsatte ända tills kristendomen och dess förträngning av paganismen gjorde sitt intåg.

Från början hade Isis setts som den avlidne faraons maka. Hon associerades således med begravningar och hennes namn nämns 80 gånger i faraons begravningstext. Senare, när begravningstexterna började användas inte bara av den kungliga familjen utan även övriga överklassen, växte hennes popularitet.
Ännu senare blev Isis istället faraons mor och avbildades ofta ammandes honom. Isis hade ibland parats ihop med Horus som ibland identifierades med Ra (som parades ihop med Hathor) och således identifierades Isis med Hathor och blev Isis-Hathor. Isis blev då Horus maka, och hans mor. Sedan tog modersrollen över och platsen som make fylldes med Osiris. Det var på den vägen myten ovan föddes.
Efter att ha associerats med Hathor har Isis huvudbonad i form av en tron ersatts av kohorn med en solskiva emellan när hon avbildats.

Liksom många andra egyptiska gudomar spred sej Isis dyrkan utanför Egypten och tempel byggdes till hennes ära på flera andra ställen. På många håll ansåg hennes anhängare att deras lokala gudinna var Isis under ett annat namn. På detta sätt identifierades medelhavsgudinnor som Afrodite, Astarte och Demeter med Isis.
Sjömän spred hennes kult runt Medelhavet.

Under kristendomens första år togs många konverterande upp av Isiskulten från Romerska rikets alla hörn. I Italien var egyptisk religion stark. I Pompeji har arkeologiska fynd visat att isisdyrkan var framstående. I Rom restes tempel och obelisker till hennes ära. I Grekland tog hennes kult över flera traditionella center tillägnade andra gudar och spår av hennes tillbedjan finns bland annat på Arabiska halvön, i Spanien, Tyskland och även i Storbritannien.

Hur de egyptiska ritualerna för tillbedjan till Isis gick till finns det inte så mycket information om, men det är tydligt att det fanns både präster och prästinnor i hennes tjänst. Under vissa perioder ansågs många av dem vara healers. De sades också behärska andra speciella gåvor såsom drömtydning och förmågan att styra över vädret, vilket de gjorde genom att fläta eller att inte samla ihop håret. Knutar hade för egyptierna magiska krafter. Därav även Isis knut  som står för välfärd och liv.

Efter grekiska och romerska erövringen i Egypten blev Isis den viktigaste gudomen inom det egyptiska pantheonet på grund av sina magiska förmågor. Det sades att hon med dessa förmågor lyckats lurat Ra att avslöja sitt hemliga namn för henne. Att veta en gudoms hemliga namn var samma sak som att ha den gudomens makt.
Efter Alexander den stores seger över Egypten kom Isis så småningom att bli känd som Himlens Drottning.

Mansnamnet Isidor, som på grekiska betyder "Isis gåva", var mycket vanligt under romerska rikets tid. Namnet överlevde förtrycket av isiskulten och är populärt än idag, och många kristna helgon bär namnet.
Isiskulten i Rom har även stått modell för den kristna madonnakulten.

Isis hade många titlar; här är några av dem:

• Hon som ger liv åt himmel och jord
• Great Lady of Magic
• Månen som skiner över havet
• Gudarnas moder
• Hon som är Allt
• Isis av Tio Tusen Namn

*(f v t = före vår tideräkning)

Källa: Wikipedia

Bild från Wikipedia

symbolik

Jag tycker symboler och deras ursprung är otroligt intressant. Det tvistas ju om vilka som var först med vad och så vidare om det mesta. Nya teorier verkar ständigt dyka upp. Jag tycker det är spännande. De flesta symboler har nog funnits väldigt länge, särskilt de enklare, men bytt betyelser med tiden. Sedan har någon plockat upp dem och gett dem ny mening. Alla verkar vara vilja "först".

Att solhjulet är en genuin dagjämningstradition kan ses i sedvänjan att bära treklöver på St Patrick's Day på Irland. Enligt den vanliga förklaringen blev treklövern (shamrock) Irlands emblem efter att St Patrick använde det för att representera treeingheten. Detta är dock en 'sen' tradition som skriftligt inte noterats förrän på sjuttonhundratalet. Slår man upp ordet i Dinneens Irländsk-Engelska Ordbok  står det att treklövern, seamrog,   som Irlands nationella emblem och för resten även Hannovers (solvarvserövrarnas hemtrakter) stadsemblem är en förkristnad variant av triquetran sedd som solhjul/solsymbol. Klöver, ofta inräknad som ängssyra, domineras av Venus. Det gör att den irländska treklövern i knapphålet inte bara tar oss tillbaka till Solguden utan också till treenigheten, Trippelgudinnan. Den grekiska trippelgudinnan Artemis, till exempel, matade sina honhjortar med klöverblad.

Solhjul, även kallad solkors och Odens kors.

Sedan kommer den lyckobringande fyrklövern. De flesta jungiska analytiker skulle säga att en fyrdelad cirkel är en arketypisk symbol för fulländning och balans. Solhjulet, det keltiska korset, fyrklövern, den magiska cirkeln med dess fyra kardinaler, den egyptiska hieroglyphen för stad, niewt,  Easter hot-cross bun; alla visar de på samma uråldriga antydan, mycket älder än kristendomen.

Man tror att det keltiska korset fanns före det kristna och att det symboliserade ett instrument med vilket man mätte tiden genom att observera stjärnorna och planeternas rörelse. Andra antyder att man placerade det kristna korset ovanpå cirkeln för att representera Kristus överlägsenhet över den paganska solen.

Två varianter av keltiska korset.

Man vet inte säkert om triquetran är en pagansk eller kristen symbol från början. Jag tycker det lutar lite åt paganska hållet då det hittats på nordiska runstenar. Runstenarna förekom ca 980-1130 och det var visserligen i samma veva som det började komma missionärer till Sverige (kanske även tidigare) men eftersom kristnandet av Sverige tog sådan tid är det mycket möjligt att den nya tron inte hade hunnit ut till vanligt folk som motsatte sej det hela. Svårt att veta, men det var ju inte folket utan ledarna som lät döpa sej först.  Det är ju inte bara i Sverige triquetran förekommit heller. Jag är ju ingen historiker så jag ska väl inte spekulera alltför vilt. Man antyder ju att på grund av triquetrans likhet med valknuten  liksom denna har varit en symbol för Oden. Symbolen har även påträffats på nordiska/germanska mynt.

Källor: A Witches' Bible  av Janet och Stewart Farrar (s. 75-76)

Wikipedia

Samtliga bilder är hämtade från Wikipedia.

Hocus Pocus

Tänkte ge ett litet filmtips på en lite småtöntig men ändå mysig häxfilm. Hocus Pocus  från 1993 (trodde den var äldre faktiskt) med bland andra Bette Midler och Sarah Jessica Parker.
Det hela handlar om Max som är nyinflyttad i Salem, Massachusetts, och som blir lite småförtjust i Allison. Enligt en gammal stadssägen så fanns det tre systrar för 300 år sedan som var häxor och enligt denna sägen kan de återuppväckas vi halloween. Max tror inte på denna enligt honom löjliga historia och tillsammans med Allison och sin lillasyster Dani råkar han återuppväcka den onda häxtrion.

Det är en ganska smårolig halloweenfilm och familjekomedi. Själv tycker jag den äldsta systerns "gullande" med sin magibok är himla lustigt.

uti vår hage finns blommor och bär...

Vi sjöng mycket i skolan jag gick i upp tills det var dags att börja högstadiet. På examen sjöng alla klasser två sånger var. I fyran sjöng vi Uti vår hage  som är en av mina absoluta favoritsommarsånger. Jag gick och nynnade på den en dag på jobbet för några år sedan och en kollega, uppväxt på Gotland, sa att det är en gotländsk visa som är ett abortrecept. "Nähä!?" sa jag häpet och googlade så fort jag kom hem upp denna teori. Och jo, det tvistades om det, men nog anseågs den på vissa håll vara just ett abortrecept.
Jag har inte tänkt på det på ett tag, men jag läste min sambos nya nummer av Legatus Mensae  och det råkade förefalla sej så att detta nummer innehöll en artikel om just preventivmedel och Uti vår hage.  Nu tänker jag alltså dra abortreceptsteorin här.

Uti vår hage där växa blå bär.
Kom hjärtansfröjd!
Vill du mig något, så träffas vi där!
Kom liljor och aquileja,
Kom rosor och salivea,
Kom ljuva krusmynta, kom hjärtansfröjd!

För det första har vi de blå bären. Man kanske tänker på blåbär, men de växer i regel inte på öppna platser som hagar och ängar, det är ju ett skogsbär. Istället finns enbär som är lite mer typiska för detta. Jag minns enbärsbusken hemma i Värmland vid ängskaten unver vilken jag brukade sitta och speja ut över ängen. Idag avråds njursjuka och gravida att äta enbär i större mängd.

Sedan har vi hjärtansfröjd som är vad citronmeliss brukade kallas förr. På sjuttonhundratalet användes citronmeliss ofta för att bota "förstockning av mensen" eller för att "framkalla mensen". Barnbegränsning var inte tillåtet så i örtböcker fick man använda kodspråk för såndant, inte heller sågs sexuella förbinelser innan äktenskap med blida ögon. Fler anledningar att hålla oönskade foster borta.

Salvia och krusmynta ingår i myntafamiljen där många växter har visat sej ha effekter på graviditer. Gravida brukar uppmanas att avstå från salvia på grund av dess hämmande egenskaper på flera områden.

Man vet inte hur gammal visan egentligen är. Den nedtecknades första gången på 1880-talet på Gotland men tros vara mycket äldre än så.
Det är endast aklejan av alla de uppräknade växterna som inte har någon bevisad verkan på detta område. I vad som ses som en medeltida version av refrängen finns denna blomma inte uppräknad.

Jag tycker inte det skulle vara så konstigt om det faktiskt var så att det ligger ett recept bakom texten från början. Man gjorde väl vad man kunde innan riktiga preventivmedel fanns och ville man inte ha fler barn eller föda en oäkting och så vidare men ändå råkat bli gravid så fanns det säkerligen någon klok gumma att vända sej till som hade något som kanske kunde hjälpa. Kvinnan kanske käkade örterna i sådan stor mängd att hon blev sjuk, för det går inte att komma ifrån att de flesta örter är giftiga i stora mängder, och den vägen fick missfall. Hade man otur kanske man strök med av förgiftning men det var nog ofta en risk man var beredd att ta. Hur som helst är ju inte abort något modernt påfund utan något man sysslat med i århundraden.


Slut på historielektionen för idag!

Blessed be!

Week 16 - H

(För svenska, scrolla ner.)

Handfasting  is a traditional celtic ceremony for temporary or permanent betrothal or wedding. During the ceremony the hands of both the parties were tied together with a ribbon.

The English verb to handfast  used from Middle to Modern English derives from the Old Norse word hand-festa.

Pope Innocent III made clandestine marriages not guilty at the beginning of the thirteenth century and required that all weddings be held in church by a priest. During the Council of Trent in the sixteenth century it was legislated more specifically about this; a priest and two witnesses had to be present at a marriage and it should be made public 30 days before the actual marriage ceremony.

How the ceremony is traditionally made varies between different non Christian native Europeans but many handfastings traditionally lasted for seven years. By the end of the given time the couple could choose to renew the relationship. Property and ownership was not included in the handfasting, both men and women had the right to their own property. There was no shame for neither the bride nor the groom if the handfasting was not renewed after the ending of the given time.

Handfasting is today used by many different pagan traditions. Their legal validness is dependent on which country one lives in. The marriage vows the couple takes can be everything between "for a year and a day" or "for a lifetime" to "for eternity" or  "as long as love lasts", it's up to the bridal couple to decide. If one lives where the ceremony isn't legally valid some choose to also have a civil ceremony.

Depending on which tradition one follows it's possible to choose to perform the ceremony according to old customs or do a own version. The couple can choose to do the ceremony alone or have a priestess/priest leading it. In some traditions the couple jumps over a broom at the end of the ceremony. Today many couples choose to let the handfasting occur at the same time as their offical wedding. Since handfastings often are held outdoors the summer is the traditional season. Beltane is a popular holiday to hold a handfasting, at this time the Goddess and the God are joined in love. In Sweden this is a spring wedding since the real warmth usually haven't arrived yet at Beltane.

As with more "common" marriages the exchange of rings often take place during the handfasting, as a symbol that the couple now belongs together. Some choose Medieval cloting, and others more modern.

****************************************************************

Handfästning  är en traditionell keltisk ceremoni för temporär eller permanent trolovning och även bröllop. Ceremonin innehöll oftast ett sammanbindande av parternas högra händer med ett band under ritualens varande.

Det engelska verbet to handfast som användes från medelengelska (1150-1400-talet) till modern tid kommer från fornnordiskans hand-festa.

Påven Innocent III förbjöd hemliga äktenskap i början av 1200-talet och klargjorde att de skulle äga rum i kyrkan och ledas av en präst. Under ett Tridentinskt kyrkomöte på 1500-talet lagstadgades mer specificerade krav såsom att en präst och två vittnen skulle närvara vid en vigsel samt att äktenskapet skulle offentliggöras 30 dagar innan själva ceremonin.

Traditionerna om hur ceremonin går till varierar mellan olika icke kristna européer men många handfästningar varade traditionellt upp till sju år. Vid den angvna tidens slut kunde de berörda välja att förnya sin relation. Handfästningstraditionen är inte baserad på ägande eller egendom, män och kvinnor hade bäda rätt till sin egen egendom. Det fanns ingen skam för varken bruden eller brudgumen att välja att inte förnya handfästningen efter den angivna tiden.

Handfästning ingås idag av flera olika paganska traditioner. Dess legala giltighet är beroende på var i världen man bor. Handfästningens löften kan ingås "för ett år och en dag", "livet ut", "för all evighet" eller "så länge kärleken varar", det är upp till paret att bestämma. Bor man där ceremonin inte har någon laglig giltighet kan man välja att även ha en borgerlig vigsel.

Beroende på traditionen man följer kan man välja att utföra ritualen enligt gamla seder eller göra en egen variant. Paret kan välja att själva utföra ritualen eller använda sej av någon prästinna/präst. I vissa traditioner hoppar paret över en kvast vid ceremonins slut. Idag väljer många par att låta handfästningen sammanfalla med sitt offentliga bröllop. Eftersom handfästningar ofta hålls utomhus är sommaren den traditionella årstiden. Beltane är en populär högtid att låta sammanfalla med en handfästning, då Gudinnan och Guden förenas vid denna tid. I Sverige blir ju detta ett vårbröllop då den riktiga värmen då inte hunnit hit ännu vid beltane.

Man brukar som vid "vanliga" bröllop ofta byta ringar under handfästningen, som symbol att man hör ihop. En del väljer medeltida kläder för ceremonin, andra mer moderna.

änglavakt

Jag har uppenbarligen änglavakt. Skulle koka pasta häromdagen. Satte en kastrull med vatten på spisen och lade på ett lock. Gick sedan ut i vardagsrummet för att kolla något på datorn. En timme senare hör jag hur det smäller till i köket. Katten far upp och vill gå och se efter vad det är och jag tänkte att det bör nog jag göra också (det small ordentligt högt). När jag kommer ut i köket och genast får se kastrullen kommer jag ihåg att jag skulle ju laga mat! Stänger av plattan och drar undan kasrtullen som kokat torr. Genom glaslocket ser jag att botten är svart och aska har bildats. Kanske var det tur att jag lagt på ett lock, jag vet inte. Rädd blev jag. Har en liten brandsläckare till hands i köket, den står längst fram i städskåpet (som typ inte går att stänga helt). Behövde den dock inte denna lycksaliga gång.

Jag vill hjärtligt tacka samtliga inblandade i att beskydda och varna mej. Tack! Jag är så oerhört tacksam! Lovar att vara lite mer försiktig framöver.

spå med tärning

Divination är roligt och jag har genom året hunnit testa en hel del olika spåsätt. Att spå med tärning är ett av dem;
När man ska spå med tärning så behöver man tre tärningar, smidigast är om de är lika stora. Jag gillar inte att andra tar i mina divinationsverktyg, men det är ytterst individuellt. Resten är enkelt, man frågar något, kastar tärningarna, räknar prickarna och tolkar enligt följande schema (ändra om det är så att du har något turnummer där du tycker att betydelsen inte stämmer för dej, jag kan t.ex. omöjligt se 13 som ett olyckstal):

Tre: innebär en oväntad nyhet eller en överraskning.
Fyra: är en besvikelse, ett tecken på att något inte riktigt blir som du tänkt.
Fem: innebär att det blir om du hoppats, men resultatet av detta blir inte vad du väntat dej.
Sex: ger utgifter och otur, särskilt i affärer. Om du inte slog tre tvåor, då kommer en vän eller kollega att hjälpa dej ur knipan.
Sju: är ett olycksaligt nummer. Det kan till exempel betyda att ett rykte eller skvaller ställer till det för dej, eller att du gör ett dåligt intryck på någon.
Åtta: betyder att att du påverkas starkt av andra och att det kommer hända saker du inte har någon kontroll över.
Nio: ger tur i kärlek. Är du mitt i en konflikt löser den sej.
Tio: betyder tillökning: Att du blir med barn, skaffar husdjur, skaffar hus eller får ett nytt och bättre jobb.
Elva: kan vara en varning för dålig hälsa, eller ett farväl. Ibland förebådar den att du gör en lång resa eller flyttar. Kan också vara en separation av annat slag, att man gör slut till exempel.
Tolv: innebär goda nyheter, vanligen per post. Undvik att ge ett impulsivt svar. Slog du tre fyror är nyheten något helt oväntat, till exempel en spelvinst.
Tretton: är ett otursnummer som förebådar något ledsamt.
Fjorton: betyder att du gör en ny bekantskap eller förälskar dej. Kan också vara att du återupptar en gammal bekantskap.
Femton: är en varning. Du frestas att göra något som kan få svåra konsekvenser, det kan vara ett lagbrott eller att du är otrogen till exempel. Om du slog tre femmor kommer någon att hjälpa dej ur en här situationen.
Sexton: utlovar en lyckad resa eller annan större praktisk förändring.
Sjutton: innebär att du ändrar dina planer på grund av någon utomstående som du inte känner eller någon som du träffar väldigt sällan, till exempel en avlägsen släkting.
Arton: är det ultimata lyckonumret. Det betyder tur, lycka och framgång.

Om du ställt en ja/nej-fråga så kan du tolka så här:
Ja: 3, 5, 9, 10, 12, 14, 16 och 18
Nej: 4, 6, 7, 8, 11, 13, 15 och 17

Detta är hämtat ur Spådomsboken av Hanna Vennberg.

Jag jobbar på att göra en ny tolkningsnyckel för jag tycker inte den här passar mej och hur jag ser/tolkar talen. Men den här är ju bra att ha som utgångspunkt. Dessutom känner jag lite missnöje från mina tärningar... De verkar inte vilja vara "spåtärningar". Ska prova lite rening och invigning och se om de ändrar uppfattning. Annars får de bli lek/spel-tärningar.

lite sena påsktankar

Jag har aldrig riktigt funderat över varför man firar påsk. Vet ju att det har med kristendomen att göra men är man inte religiöst uppfostrad så läggs det ju oftast inte så stor vikt på det. Jag gillar påskpysslet mest. När jag var liten gicks det påskkärring. Målade påskbrev så det stod härliga till. Började flera veckor i förväg för att hinna göra många. Jag och min syster har behållit traditionen och målar alltid lite påskbrev till påsk, även om de inte "används" i utbyte mot godis längre. Mamma skickar några omålade påskbrev till mej varje år innan påsk så jag ska kunna måla. En etablerad tradition.
Vi har aldrig snapsat i min familj, inte vid jul och inte heller vid påsk. Vet inte varför, för ingen är nykterist vad jag vet. Aldrig vid några familjesammanträden alls fakstkt när jag tänker efter. Kanske därför jag inte är något fan av snaps nu.
I år var jag och sambo i Stockholm med hans familj, som visserligen är längre uppifrån norr, och det var lite nytt. Det jag saknade mest var janssons frestelse och prinskorv. Men det blev äggmålning och det är ju roligt.

Nu ska jag slappa lite till Charmed,  för jag har varit duktig och tentat idag =)

Lager

Latinskt släktnamn: Laurus

Växtdelar som används: Blad.

Användningsområden: Matlagning, dekoration, medicin, hushållsbruk.

Magiska egenskaper: Lägg under kudden för att få inspiration, visioner och inspirera sanndrömmar. Lager kan användas i önskemagi, för styrka och för fördrivande. Den skyddar mot ondska och negativitet. Den öppnar även upp för möjligheter till berömmelse, ära och framgång.

Odling: Lager (Laurus nobilis) är en ömtålig buske som trivs i väldränerad jord i direkt solljus eller halvskugga. De svenska vintrarna kan vara lite stränga för växten som riskerar att frysa, men i drivhus är den möjlig att dra upp, eller låt den övervintra inomhus. Den förökas via skott eller frön.

Övrigt: Lagerkransar används än idag vid högtidliga cermonier vid svenska universitet. Även tillagade kan de hela bladen vara vassa och sträva nog att skada inre organ så de brukar plockas bort innan servering.

Nota bene: Jag är ingen örtexpert, bara en hobbynörd som gillar pyssel. Ät inga växter du inte är absolut 100% säker på att de inte är giftiga. Detsamma gäller vid bränning av örter, en del av dem ger ifrån sej rök som är giftig vid inandning. Är du det minsta tveksam så avstå hellre än att chansa. Jag avsäger mej således allt ansvar för eventuella missöden.

Källor: Wikipedia

Örtbibeln av Peter McHoy & Pamela Westland, Könemann, svensk utgåva 1998, s. 53. 

Elena-Marias (gamla) Book of Shadows
Bild från wikipedia

Week 15 - H

(För svenska, scrolla ner.)
Today's letter is H. First time I heard about the Hand of Glory  was in an episode of Lost Girl.  I thought it sounded interesting so I looked it up.

The Hand of Glory is a hand from a malefactor who died on the gallows pickled in brine. The hand holds a candle made from the fat from the same man. According to European beliefs it was the left hand ('sinister'), or the hand that 'did the deed' if it was a man who had been charged with murder, that should be used. When the candle was lighted it was thought to render motionless all persons to whom it was presented. In some versions it could only be put out with milk and the wick was made from hair taken from the dead man. Another characteristic of the hand was that it could open any locked door that came in its way.

Folklore has given magical powers to a dead man's hand while etmytologists claims that 'hand of glory' derives from French 'main de gloire' that on the other hand is a curruption of mandragora, ergo mandrake.

When the hand was made you should say a spell over it while lighting it. This spell is from a version in which the bearer is awake and the ones that are thouht to become motionless are already asleep:

"Hand of Glory, Hand of Glory, let those who are asleep remain asleep - in a sleep that is fast and deep! But those who are awake, be wide awake!"

Photo and quote from: Stories & Resources (where you also can read about the making of the Hand of Glory and a story of it being used)

Source: Wikipedia


Obviously this is black magic, at least according to me. Manipulating, and the process demands not only that somebody died but also that this someone did terrible things during his lifetime. The making of the Hand of Glory today will be a little difficult since hanging no longer is in use as a punishment, we have more important things to do Saturdays than to 'entertain' ourselves with such things.

 

**********************************************************************

Bokstaven H idag. Första gången jag hörde talas om Hand of Glory  var i ett avsnitt av Lost Girl.  Jag tyckte det lät spännande så jag kollade upp det.
Hand of Glory är en hand från en missgärningsman som dött i galgen konserverad i saltlag. Handen håller ett ljus gjort på fettet från samme man. Enligt europeisk tro var det den vänstra ('sinister') handen, eller handen som utfört illdådet om den skyldige gjort sej skyldig till mord, som skulle användas. När den höll det tända ljuset troddes den göra alla som det visades upp för orörliga. Enligt vissa versioner kunde det endast släckas med mjölk och veken var gjord av hår från den döde. En annan egenskap var också att handen kunde öppna vilken låst dörr som helst som kom i dess väg.

Folksägner har gett en död mans hand magiska krafter medan etmytologer hävdar att 'hand of glory' kommer från franskans 'main de gloire' som är en förvrängd version av mandragora, alltså alruna.

När handen war gjord skulle man säga en formel över det medan man tände det. Den här formeln är från en version där bäraren är vaken och de som ska bli orörliga redan sover.

"Hand of Glory, Hand of Glory, låt de som sover så förbli - i en sömn så snabb och djup! Men de som vakna är - ska klarvakna vara."

Bild och citat från: Stories & Resources (där du även kan läsa om hur man tillverkar Hand of Glory och en historia om dess användning)
Källa: Wikipedia


Uppenbarligen är det en typ av svart magi, i alla fall enligt mej. Manipulerande och som dessutom kräver att någon inte bara dött utan även utfört hemskheter under sin livstid. Tillverkningen idag blir nog svår i och med att hängning inte längre förekommer som straff, vi har viktigare saker att göra på lördagar än att 'underhålla' oss med sådant.

den förlorade esbaten ;)

Jag är lite ledsen över att jag missade esbaten helt.. Var ju i Stockholm så det blev både sent och mycket att tänka på i allmänhet. Jag hade velat inviga min fina kittel.

Försöker klura ut ett bra ställe att ha den på. Den är så fin att jag vill ha den framme. Just nu står den i ett hörn på golvet, men det förtjänar en lite finare plats tycker jag.
Funderar på att göra om lite på byrån i hallen så den kan agera som husaltare. Men jag vet ju hur det blir där med nycklar och så, och det är kanske inte riktigt är så passande... Jag vill ha ett litet altare, men det är lite dåligt med ytor...

eliminering

Hittade äckliga kryp i skafferiet idag. Inte så roligt. Inte nog med att det är vidrigt, jag fick slänga praktiskt taget allt som fanns där... Nu ekar det tomt sånär som på någon konserv och kryddburkar. Det var inte riktigt så jag hade planerat att spendera eftermiddagen. Jag skulle plugga inför tentan på måndag men istället har jag skurat i skafferiet och kånkat en massa matvaror till soprummet. Jag gillar inte alls att kasta mat.
Få saker får mej att vilja ställa mej och gallskrika så att tårarna sprutar som på en seriefigur, det är så äckligt!! Nu känns det som om det kryper överallt. Vill egentligen dränka allt i Radar nu men får lägga band på mej och tänka på katten (bland annat).
Tips på hur man ser till att de inte kommer tillbaka uppskattas!

regnig tisdagmorgon

Sitter och suger i mej morgonkaffet och försöker vakna. Jag har två föreläsningar idag, men jag känner ingen direkt lust att gå ut. Det spöregnar.
Katten ligger i tvättkorgen och sover, hon är lite trött efter Stockholmsresan i påsk. Jag missade esbaten eftersom vi var ute och reste. Jaja, det kommer flera.

Har börjat se en väldigt spännande häxserie, The Secret Circle.  Bortsett från att signaturmelodin är väldigt obehaglig och gives me the creeps så tyckte jag serien har potential. Det handlar om en tjej som heter Cassie som flyttar hem till mormor och staden där mamma växte upp efter att mamman gått bort. Det visar sej att hon tillhör en häxcirkel som består av sammanlagt 6 ungdomar. De är födda i familjer med häxanor men för 16 år sedan hände en olycka där deras föräldrar var inblandade så häxkonster är inte längre tillåtet. Ungdomarna försöker finna svar på vad som verkligen hände för 16 år sedan men ingen verkar veta eller vilja svara på frågor om olyckan.

Det är väldigt spännande så blir man lite sugen på nåt nytt att titta på så rekommenderar jag The Secret Circle.  Kika på IMDb här.

Får återkomma om påsken en annan dag =)

Week 14 - G

(För svenska scrolla ner.)
This week's topic will be The Great Rite. This is a kind of sex magic which represents the union of the Goddess and the God. In some covens it's the high priestess and the high priest who perform this rite by either sexual intercourse or a symbolic union with the athame and the chalice. The athame is then dipped into the water or vine filled chalice during a ceremony.
I'm a little split to the whole idea of physical union during ritual. I do not belong to a coven so it's not really something I need to think about, but if I did belong to one I'm sure I would not choose one where actual physical union happens. My monogamous side wouldn't have been comfortable with something like that. If one shares the faith, and rituals, with one's partner, then it's a different story.
And if you and your beloved one do not share fatih? No need to pout, because The Charge of the Goddess  says:

"Let my worship be within thy heart, for rejoice, all acts of love and pleasure are my rituals."

*********************************************************************

Denna veckas ämne är Den stora riten. Detta är en typ av sexmagi som representerar föreningen mellan Gudinnan och Guden. I vissa coven är det översteprästinnan och översteprästen som utför denna ritual, antingen "på riktigt" eller genom den symboliska föreningen mellan athame och bägare. Athamens spets doppas då i den vatten- eller vinfyllda bägaren under en högtidlig ceremoni.
Jag är aningen kluven till fysisk förening under ritualer. Jag tillhör ju inte ett coven så det är inget jag egentligen behöver fundera över. Men om jag hade tillhört ett sådant hade jag nog inte valt ett där faktiskt förening förekommer. Min monogama sida hade inte varit bekväm med något sådant. Om man delar tro med sin partner och man ändå brukar göra ritualer tillsammans är det en helt annan sak.
Om ens partner då inte delar ens tro? Det är inget att hänga läpp för, för The Charge of the Goddess  lyder:

"Tillbed mej från ditt hjärta, med glädje, för allt du gör i kärlek och njutning är ritualer till min ära."

En Wiccas Handbok

En Wiccas Handbok - En ung häxas guide till ett magiskt liv  av Jennifer Hunter (1997).


Jag önskar att jag hade kommit över den här boken när jag först ramlade in på den här vägen i min (svunna) ungdom. Den hade varit till stor hjälp då för en vilsen själ. Hunters det-är-inte-så-petigt-inställning gör det synligt för den som precis börjat vandra den hedniska vägen att alla kan och att det är inte så noga och extremt allvarligt allting. Boken går inte inte på djupet om sabbater eller wiccas historia eller något sådant utan är mer ett långt pepptalk. (Jag gillar det.) Det får man läsa om i andra böcker. Den innehåller dock en del bra övningar och det lättsamma tonfallet gör att det inte känns skrämmande att kanske misslyckas ibland. Jag tyckte om det faktum att den inte innehöll en massa exempelritualer utan istället talade varmt om att det är bättre att göra en egen och att det kan man visst, även om man är nybörjare.
Hunter använder dock ordet "häxa" som synonymt med "wiccan" (eller 'Wiccaanhängare' som översättningen lyder), och det är väl kanske inte så korrekt alla gånger men om man bortser från det så rekommenderar jag den här boken. Den är väl tänkt till nybörjaren, men är man gammal i gamet och vill höra lite pepptalk så är det bara att börja läsa. Jag hittade den på biblioteket, i slutet arkiv visserligen, men ändå. Den som söker finna skall...

Det jag inte gillade var översättningen (språknörd som jag är). Bara titeln visar ju på att något gått snett... En wiccans handbok  hade varit grammatiskt korrekt även om jag inte förstår hur översättaren lyckats översätta 21st Century Wicca  till befintlig svensk titel. Den svenska översättningen kom ut 1998 så språket är väl inte heller så up to date,  men jag kan inte tänka mej att grammatiken ändrats sedan dess (religioner och religionstillhörighetsord [wicca, hedendom, hedning] har inte  stor bokstav på svenska).

ödet - fate

(For English, see end of post)

Ödet är ju något de flesta har någon slags relation till. Vissa tror på det, andra inte. Man kan ju fråga sej om allting redan är förutbestämt, vad tjänar då magiska ritualer och spådomar till? Är ödet oföränderligt, ja då tjänar det väl kanska inte så mycket till, spådomarna blir då bara en föraning om vad som komma skall. Men om ödet är föränderligt, då öppnas ju genast en massa möjligheter upp. Jag tror själv på ödet. Och jag tror att vissa saker är förutbestämda och/eller oföränderliga medan andra är formbara och kan ändras. De förutbestämda och oföränderliga händer, även om man fått reda på dem i förväg och således försöker ändra dem. De kanske då ändras för stunden (om man har tur), men de kommer i så fall inträffa vid ett senare tillfälle, och är de oföränderliga ja, då går de inte att undvika eller ändra för stunden. De formbara är sådant man kan ändra, kanske genom att via spådom få veta i förväg och på så sätt ha möjlighet att påverka genom att till exempel välja en annan väg, eller så ändras de för att man väljer annorlunda än vad man hade tänkt från början (eller i ögonblicket spådomen gjordes).

Jag gillar sådana här funderingar. Man kan vända och vrida i all oändlighet. Vad tror ni?

**************************************************************

Everybody has some kind of relation to Fate. Some believe in fate, others don't. One may ask if everything is pre-determined why use divination and magic to try and manipulate it? If fate is unchangeable, well, then there is no use, predictions will just be a premonition of what's to come. If fate is changeable, then many doors of opportunity open. I believe in fate. And I believe that some happenings are pre-determined and/or unchangeable while others are workable and can be changed. The ones that are pre-determined and unchangable happen, even if you have had a prediction about them in advance and try to change them. They might change for the moment (if you're lucky), but they will occur eventually anyway, and if they are unchangable they will eventuate and can't be avoided or changed for the moment. The changable ones are things that can be affected for example by changing your ways or because you choose differently from what you would have from the beginning (or the moment of the divination).

I like this kind of speculations. The possibilities are infinite. What do you believe?

Week 13 - G

(För svenska, scrolla ner.)
Grounding is essential. It's a way of establishing a connection with the earth and draw energy from it beforre and/or after a ritual or a divination session. I've come across a few variations of doing this, but the main goal is always the same. Recharging.
Begin with relaxing yourself. Sit down comfortably with both feet on the floor/ground. Then imagine how a root runs from your feet (or your spine) and down into the earth. It doesn't matter if you're on the first floor, the fitfh or in an airplane. Just imagine how the root finds its way along the walls and throuh the ground and into the earth. When you inhale you draw new energy from the erth and when you exhale energy flows back into the earth. You are now connected with the earth and can take part of its power.

Grounding is not just for magical practice. If one feels drained of energy it can be good to ground oneself, especially if one has a demanding job.

How you feel after the grounding will depend on how you felt before it. If you felt tense you're gonna feel relaxed, if you were tired you'll feel strenghtened, if you felt annoyed you will have swayed the other way and so on.

******************************************

Grunda är att upprätta en kontakt med jorden och dra energi från den före och/eller efter en ritual eller spådomssession. Jag har stött på lite olika varianter, men målet är detsamma. Ladda om.
Börja med att slappna av. Sitt bekvämt med båda fötterna på golvet/marken. Föreställ dej sedan att en rot går från dina fötter (eller ryggrad) och ner i jorden. Det spelar ingen roll om du befinner dej på markplan, femte våningen eller i ett flygplan. Föreställ dej bara hur roten söker sej längs väggarna och ner genom grunden och in i jordens inre. När du andas in drar du ny kraft från jorden och när du andas ut flödar energi ner i jorden. Du är nu förbunden med jorden och kan ta del av dess kraft.

Grundning passar även för icke magiskt arbete. Känner man sej tömd på energi kan det vara bra att grunda sej, särskilt om man har ett krävande arbete.

Hur du känner efter grundandet beror på hur du kände dej innan. Var du spänd kommer du känna dej avslappnad, var du trött kommer du känna dej uppiggad, var du irriterad kommer du känna att du har svängt lite åt andra hållet och så vidare.