onsdag 7 mars 2012

tankar om återanvändning

Jag har varit duktig idag och sopsorterat. Det gör jag visserligen alltid, men jag har tänkt att jag ska utveckla det lite. I soprummet finns kärl för tidningar och trycksaker men inte för pappersförpackningar. Tyvärr. Dock finns det en sopstation, som inte tillhör bovärden utan Göteborgs stad, lite längre bort och där finns möjlighet att sortera pappersförpackningar. Jag tänker införa en vana att traska dit med sådant. Även plastförpackningar. Det är det minsta jag kan göra. Det är inte ens långt och på måndagar tänkte jag försöka börja med att springa eller gå (har legat på latsidan med detta länge nu) och då passar det ju att ta den lilla, lilla omvägen förbi där innan jag sätter iväg mot parken.

Jag har aldrig förstått människor som slänger skräp ute; till exempel öppnar en godisbit eller glass och bara släpper papperet helt sonika på stället de står. Eller folk som kör bil och slänger ut skräpet genom fönstret för de vill inte "skräpa ner i bilen". Jag förstår bara inte tänket. Hur kan man vara så respektlös? Mot djur och natur, men också mot medmänniskor. Någon kommer ju bli tvungen att plocka upp efter dem. Bilister ska inte klaga på vägskatter och så vidare när de skräpar ner längs vägarna då skatterna får användas för att någon ska städa diken. Man får ju tänka lite längre än näsan räcker. Detsamma gäller tuggummi. Jag undviker att slänga tuggummi ute då risken finns att en fågel eller dylikt försöker käka upp det och istället får näbben igenlimmad och sedan inte kan äta. (Brukar driva mamma till vansinne när jag lånar bilen och glömmer ta med mej tuggummit in och slänga det, det sitter då kvar lite tjusigt på instrumentbrädan... *hihi*)

Jag förstår inte heller den här slit-och-släng filosofin vissa människor har. Det måste väl vara mer ekonomiskt att vara rädd om samt ta hand om sina saker så de håller länge? Min familj är inte så bra på att slänga saker, de sparar gärna gamla möbler och så vidare, men jag växte också upp på en gård så det fanns lite plats i uthusen för förvaring. Man kan såklart inte spara allt, men är sakerna hela och plats finns så varför inte. Idag är det ganska tacksamt, har kunnat leta upp ett gammalt 50-tals-nattduksbord som jag målat om. Detsamma gäller kistan som numera fungerar som soffbord, den letade jag upp i unga år i jakten på en "brudkista" att förvara porslin, glas och andra hushållsartiklar jag fick inför framtida utflytt på födelsedagar i (så funkar det i min familj, när man ska flytta har man i praktiken det som behövs). Har även en hel del ärvda köksartiklar i form av skålar, stekspadar och så vidare.
Nu bor jag i lägenhet och det är inte lika mycket plats längre, men på vinden står två säckar med kläder som jag ska skänka till Stadsmissionen, jag har ingen som vill ärva kläder längre så någon nytta ska de ju göra, är lite för lat för att lägga ut på tradera/blocket så... Funderar på att försöka ha ett år med minsta möjliga antal klädköp. Förra året var det skor jag lät bli, grävde på vinden och hittade utmärkta vinterskor köpta kanske 2002(!) som inte blivit använda många gånger. Tänkte att det finns så pass mycket i garderoben att jag kan klara mej på det, den är ju faktiskt ganska full.

Nu har jag flummat tillräckligt =) Vad jag ville komma fram till var mer återanvändning och mindre slit och släng. Vad har ni för tips?

5 kommentarer:

Going Wicca sa...

Svar: Tack så mycket för tipset, hittade många intressanta bloggar där :)

Vildhäxan sa...

Tänk om fler kunde tänka som du :) Själv är jag också en riktig ekorre, sparar på en massa bra och ha grejer. Men vem vet, rätt som det är kan jag göra ett fynd bland mina sparade prylar.

Blessed be

Going Wicca sa...

Svar: Så roligt :). Bilder på inköpen kommer senare idag och min BoS kommer jag förhoppningsvis igång med till helgen och då kommer det bilder på det med :). Ja, du blev jag ju jättenyfiken på din BoS, lägg upp bilderna vettja. Jätteroligt att se ju :)

Going Wicca sa...

Svar: Jag har själv suttit bredvid mamma några gånger när hon hållt på och jag måste säga att jag är imponerad. Jag hade inte haft tålamodet. Det hela verkar ganska komplicerat att hålla koll på. Men jag är glad att hon gör det, för det är ju väldigt roligt att veta lite om vilka ens förfäder var.

Ja, nog är det vidrigt vad människor kan vara kapabel till så fort de inte förstår och kan förklara en sak. Usch.

Going Wicca sa...

Svar IGEN (haha :)): Ja, jag blev ledsen när jag vaknade och såg att det snöade och var så mulet. Så synd när det har varit klart flera nätter nu, och så måste det komma tråkväder precis nu!